Publicerad: 4 maj 2018

Debatt

Slutreplik: Riktade statsbidrag ökar ojämlikheten

SKL:s arbetsutskott svarar på en replik i debatten om riktade statsbidrag till skolan av Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund.

En skola som ger alla barn och ungdomar likvärdiga förutsättningar, oavsett bakgrund, är svensk skolas viktigaste mål. Likvärdigheten har försämrats de senaste decennierna och den utvecklingen måste vi vända.

När Åsa Fahlén, LR, och Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, i sin replik på vår uppmaning till riksdag och regering att minska antalet detaljerade statsbidrag, tar sin utgångspunkt i att likvärdigheten måste bli en svensk paradgren igen, så är vi helt överens. Möjligen ser vi litet olika på vägen dit.

Det finns mycket att förbättra i våra skolor. Det vi gång på gång pekar på är att de många riktade, detaljreglerade bidragen från staten – oavsett regering- ger ett stort antal olika styrsignaler, som tyvärr riskerar att leda i fel riktning. Vart och ett av de riktade statsbidragen har oftast ett vällovligt syfte, men när de nu är uppe i över 70 stycken, så ser Sveriges kommuner att de sammantaget leder till mer byråkrati och mindre effekt för landets elever. Det är något som också både Statskontoret och Riksrevisionen pekat på flera gånger när de just granskat hur de statliga resurserna till skolan används. De uppföljningar som gjorts visar att ojämlikheterna i stället har ökat som en följd av riktade statsbidrag. Möjligheterna för skolans huvudmän att driva och utveckla skolan lokalt minskar allteftersom staten tillför detaljreglerade statsbidrag för olika ändamål. Tillfälliga tillskott skapar också osäkerhet. En kommun som ett år får bidrag för exempelvis lärarfortbildning, men som inte vet hur finansieringen ser ut kommande år, har oklara förutsättningar och därmed svårare att ta ansvar för skolans långsiktiga utveckling. Kommande år kanske det istället kommer satsningar på skolbibliotek eller något annat behjärtansvärt.

För Sveriges kommuner är det en självklarhet att skolans resurser ska fördelas utifrån socioekonomiska skillnader. Det gör redan de flesta kommuner. Det riktade statsbidraget på 6 miljarder kronor skulle komma bättre till användning i de generella statsbidraget och ändå baseras på socioekonomiska faktorer. Det lyfts också fram exempelvis av Utjämningsutredningen i diskussionerna. Det borde skolans alla aktörer driva på för. Inte minst om man vill att de 6 miljarder kronorna ska göra verklig skillnad och förbättra likvärdigheten.

SKL ser stora möjligheter att tillsammans med de fackliga organisationerna för lärare och skolledare utveckla en ny modell för styrningen av svensk skola, där vi tar tillvara kraften hos elever, lärare, skolledare och skolpolitiskt ansvariga både nationellt och lokalt. Skolan är ett delat ansvar. För det krävs tillit och att vi arbetar tillsammans.

Lena Micko (S), ordförande
Anders Henriksson (S), 1:e vice ordförande
Anders Knape (M), 2:e vice ordförande
Emil Broberg (V), 3:e vice ordförande
Karin Thomasson (MP), 4:e vice ordförande
Carola Gunnarsson (C), ledamot arbetsutskottet
Heléne Odenjung (L), ledamot arbetsutskottet

Repliken publicerades i Svenska Dagbladet den 3 maj 2018

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot