Publicerad: 8 november 2016

Nyhet

Staten ska inte detaljreglera äldreomsorgen

Även om det självklart finns vissa undantag, så har äldreomsorgen aldrig varit så bra som den är i dag. Det skriver bland annat chefekonom Annika Wallenskog på SVT Opinion.

Medierna ger ibland bilden att den svenska äldreomsorgen fungerar dåligt. Alla har vi väl sett reportage från en äldreomsorg i vanvård med förvirrade och otrygga äldre. Det kan leda till att många oroar sig för sin ålderdom och särskilt i ljuset av kommunernas och landstingens ekonomiska utmaningar och en åldrande befolkning. Ett skäl till att kostnaderna ökar är att kraven och förväntningarna på välfärden successivt ökar. Detta har lett till att sjukvården och omsorgen förbättrats så att även personer med kroniska sjukdomar nu lever längre med betydligt fler goda år.

Det är klart att många av oss inte vill bli gamla och tappa flera av våra fysiska och psykiska förmågor. Samtidigt behöver det inte betyda att vi inte kan vara trygga och ha ett bra liv som gamla.

Även om det självklart finns vissa undantag, så har äldreomsorgen aldrig varit så bra som den är i dag. Den har gått från boende i flerbäddssalar på långvårdskliniker, via boende på sjukhem till moderna bostäder på äldreboenden där de som har behov kan få omsorg dygnet runt. Frågar man de äldre så är 9 av 10 nöjda och trygga med den omsorg de har. Att vården och omsorgen har blivit bättre, vittnar exempelvis mätningar som visar att trycksåren har halverats från 14 till 7 procent de senaste 5 åren. 40 000 demenssjuka som lider av oro och aggressivitet har fått ett betydligt bättre liv till följd av ökad användning av kunskapsbaserade metoder.

Men vi står inför stora utmaningar. Fram till år 2035 har vi en snabb ökning av andelen äldre i befolkningen samtidigt som andelen personer i yrkesverksam ålder minskar. Det betyder att vi förutom ett stort ekonomiskt tryck också kommer att ha stora rekryteringsutmaningar. Därför måste äldreomsorgen utvecklas. Vi måste arbeta på ett helt nytt sätt, exempelvis att använda ny teknik och nyttja digitaliseringens möjligheter. Vi kan stödja äldre som klarar sig ganska bra själva genom att använda mer av teknik som till exempel larm, kameror, telemedicin, trampmattor, så att resurser kan satsas på de som har mer behov av hjälp dygnet runt.

Där har staten ett ansvar att det finns driftsäkra bredband i hela landet så att tekniken kan användas överallt. Staten har också ett ansvar för att underlätta regelverk så att fler bostäder för äldre kan byggas. För att kunna utveckla nya arbetssätt kan inte heller kommuner och andra som bedriver äldreomsorg bli inlåsta i detaljregler gällande allt från bemanning, rumsutrymmen, PUL-regler och så vidare.

När det gäller rekryteringsbehoven har vi ett bra tillfälle att ta tillvara kompetensen hos de nyanlända, genom vuxenutbildning, språkundervisning, validering och kompetensutveckling.

Kommuner och landsting måste självklart göra sin hemläxa och arbeta med styrning, ledning och arbetsmiljöfrågor för att kunna behålla personal men också kunna rekrytera de bästa medarbetarna till verksamheterna.

Kommuner, landsting, fristående anordnare och staten har ett gemensamt ansvar för att omsorgen om de äldre fungerar på bästa sätt.

Annika Wallenskog, chefekonom och avdelningschef, SKL

Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorgsfrågor, SKL

Debattartikeln publicerades på SVT Opinion 2016-11-07








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot