Publicerad: 13 maj 2019

Debatt

Statens överskott måste bli kommunsektorns tillskott

Varje offentlig skattekrona måste användas på bästa sätt så att de kommer medborgarna till del om vi ska klara de kommande utmaningarna. Det skriver Anders Knape i Dagens Industri.

Utgifterna överstiger nu inkomsterna i kommuner och regioner och det finansiella sparandet i sektorn är därmed negativt. Samtidigt går den statliga delen av den offentliga sektorn på plus. Vi behöver se de offentliga finanserna som en helhet för att klara omfattningen av välfärdstjänsterna, dess finansiering samt effektiviteten inom hela den offentliga förvaltningen.

Nu presenterar SKL vårens ekonomirapport med bedömning av det kommunalekonomiska läget och prognos för den ekonomiska utvecklingen för kommuner och regioner. Högkonjunkturen når sitt slut under 2020 och kommunernas samlade resultat har inte varit så svagt på många år. Det är mot den bakgrunden mycket angeläget att se på hur de offentliga finanserna ska användas.

Välfärdens största utmaning är den demografiska utvecklingen med en stor ökning av antalet äldre, barn och unga samtidigt som antalet i arbetsför ålder inte alls ökar i samma takt. De äldre över 80 år ökar med 47 procent de kommande åren, medan ökningen av personer i arbetskraften ökar med enbart 5 procent, en enorm skillnad.

Det är kommuner och regioner som främst bär kostnaderna för barn, unga och äldre. Kostnaden för barn är fyra gånger så hög som för personer i arbetsför ålder medan de äldre kostar i genomsnitt tio gånger så mycket. Merparten av intäkterna från skatten på arbete kommer samtidigt från gruppen i arbetsför ålder, den grupp som ökar allra långsammast. Därför behövs en diskussion om hur de offentliga finanserna ska bära dessa kostnader.

Verksamheterna behöver byggas ut snabbt. Det byggs nu över 1000 förskolor och skolor. Omkring 700 äldreboenden behöver byggas fram till år 2026. De flesta kommuner måste även investera kraftigt i sin infrastruktur och alla regioner måste bygga om sina sjukhus. Även kollektivtrafiken behöver stora investeringar.

Kommunsektorn har de senaste tio åren, utom 2010, haft ett negativt finansiellt sparande. Fram till 2022 motsvarar behovsökningen från demografin ungefär 38 miljarder kronor netto, medan staten utfärdat löften om ökade statsbidrag med cirka 15 miljarder kronor. Gapet är alltså större än de nu utlovade tillskotten. Detta gör att SKL bedömer att sektorns finansiella sparande kommer att ligga mellan minus 0,5-1 procent av BNP de kommande åren. Det innebär att skulderna konstant ökar. Statens finansiella sparande är samtidigt positivt eller i balans.

I dag lånar kommunsektorn pengar relativt billigt, både via Kommuninvest och av banker och genom certifikat och obligationer. Men hur ser möjligheten att låna billigt ut om några år? Är det en bra och effektiv politik för offentlig sektor att kommunsektorns skulder ökar samtidigt som statens – som på sikt måste antas ha förutsättningar att låna billigare – minskar? Är det bra att ha starka statliga, men svaga kommunala finanser?

Regeringen tillskjuter välfärdsmiljarder till kommunsektorn, som är generella statsbidrag för att upprätthålla kvalitet i välfärden. Dessutom ökar de riktade statsbidragen till skola, vård, äldreomsorg och andra områden kraftigt. Problemet med de riktade statsbidragen, vilket SKL ständigt påminner om, är att de många gånger ökar kostnaderna i samma omfattning som de ges – och satsningarna överensstämmer sällan med specifika behov i en enskild kommun eller region. De riktade statsbidragen är dessutom ofta kortsiktiga och riskerar att försvinna när kostnaderna har ökat till en högre nivå, vilket en enskild kommun på sikt inte har råd med. De riktade statsbidragen syftar till effektiv användning av statens resurser, men dessvärre bidrar de inte till förbättrad effektivitet.

När kostnaderna överstiger intäkterna är en höjd kommunalskatt en av få vägar framåt. Men de facto är kommunalskatten inte den mest lämpliga skatten att höja. Låga inkomster beskattas fullt ut av kommunalskatten, vilket kan påverka människors vilja att arbeta. I en internationell jämförelse är just skatten på arbete redan hög i Sverige.

Den demografiska utvecklingen förutsätter att välfärdsverksamheterna kan bedrivas effektivare än i dag. Demografin sätter också fingret på ett trängande behov av att se de offentliga finanserna i en helhet. Det krävs en ökad och långsiktig samsyn om att staten och kommunsektorn har ett gemensamt uppdrag att lösa framtidens finansiering av välfärden. Det behövs bland annat ökade generella statsbidrag i takt med de demografiskt betingade behoven, men också kompensation för löpande pris- och löneökningar, där staten utlovar finansiering och kommunsektorn utlovar leverans.

SKL:s ekonomirapport, med bedömning av konjunkturen, kommer att visa tydligt både på de utmanande tider som kommunsektorn nu går till mötes när konjunkturen bedöms vika under nästa år och på de förändringar som måste till. Utgångspunkten är att varje offentlig skattekrona måste användas så att de på bästa sätt kommer medborgarna till del om vi ska klara de kommande utmaningarna. Ekonomirapporten är därmed en mycket viktig läsning för ansvariga politiker i kommuner, regioner, riksdag och regering.

Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Artikeln är publicerad på Dagens Industris debattsida den 13 maj 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot