Publicerad: 21 mars 2017

Sverige måste utbilda för framtidens välfärd

Behovet av välfärdstjänster ökar de närmaste åren. SKL vill att staten matchar utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik för att bättre kunna möta välfärdens rekryteringsbehov.

Vi lever längre än någonsin tidigare och antalet barn, nyanlända och äldre ökar. Behovet av välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg kommer därför att öka markant de närmaste åren. Men vilka ska utföra tjänsterna? Staten måste matcha utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik på ett bättre sätt för att vi ska kunna utbilda för framtidens välfärdsyrken.

Kommuner, landsting och regioner satsar mycket på att locka till sig och behålla utbildad personal. Samtliga landsting erbjuder idag någon form av lön vid specialistutbildningar för sjuksköterskor och i vissa fall betalar man även utbildningsplatser. Trots detta har nästan varje landsting svårt att rekrytera sjuksköterskor. Sökandetrycket till många utbildningar är högt men det behövs fler utbildningsplatser både på grund- och specialistnivå.

Den digitala utvecklingen leder till att nya kravprofiler efterfrågas, inte minst inom välfärdsjobben. Nya metoder och tekniker kommer att påverka hur exempelvis undersköterskor och lärare utför sitt arbete. Samtidigt kommer vissa grundläggande behov alltid att finnas kvar. Det mänskliga mötet – med barnet, ungdomen, den sjuka eller den gamla kommer alltid att behövas.

Förutsättningarna på arbetsmarknaden ändras snabbt och det ställer stora krav på att vi kan utbilda rätt kompetens de närmaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) identifierar i rapporten ”Utbilda för framtidens välfärd” sex huvudspår där staten har möjlighet att göra skillnad. För att bidra till att trygga välfärdens kompetensförsörjningsbehov behöver Sverige på nationell nivå:

  1. Skapa fler utbildningsplatser på fler ställen
    Utöka utbildningsplatserna i bristyrken och bedriv utbildningen på rätt ställen runt om i landet. Ta hänsyn till regionala skillnader och samverka mer med arbetslivet.
  2. Anpassa utbildningarna efter arbetslivets behov
    Främja nära samarbete mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare. Utvärdera och modernisera utbildningarna och samordna praktik.
  3. Samordna bättre mellan utbildning och arbetsmarknadspolitik
    Öka dialogen mellan staten och arbetsmarknadens parter. Omfördela resurser till vuxenutbildningen och se över hur utbildningsträngseln kan minskas.
  4. Underlätta flexibla vägar till välfärdsjobben
    Utveckla distansutbildningen och öka möjligheterna att studera parallellt med jobbet. Inför ett flexibelt studiestödssystem och styr upp behörighetskraven på utbildningarna.
  5. Gynna jämställda yrkesval
    Öka medvetenheten om hos platsförmedlare och studie- och yrkesvägledare så att valet av utbildning görs oavsett normer och kön.
  6. Tillvarata nyanländas kompetens
    Individualisera etableringstiden efter den nyanländas behov. Möjliggör ett nationellt system för validering och skapa ett etableringsspår för kortutbildade nyanlända som är 18–29 år.

Välfärdstjänsterna, och därmed också jobben, finns i hela landet. Sverige måste på nationell nivå utveckla och anpassa utbildningsystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder. Det är nödvändigt för att kommuner, landsting och regioner ska klara sitt uppdrag framöver. För att kunna fortsätta erbjuda en välfärd i världsklass måste de som ska jobba i framtidens välfärd utbildas på ett modernt sätt.

Heléne Fritzon
Ordförande förhandlingsdelegationen

Sten Nordin
Vice ordförande förhandlingsdelegationen

Artikeln är publicerad på Dagens Samhälles debattsida 21 mars 2017

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot