Publicerad: 3 december 2015

Nyhet

173 000 bostäder i färdiga detaljplaner

Det finns nästan 173 000 potentiella bostäder i färdiga och aktuella detaljplaner bland 54 av Sveriges tillväxtkommuner. Det framgår i en enkätstudie som SKL har gjort.

Som en jämförelse färdigställdes cirka 22 000 bostäder i dessa kommuner år 2014.

– Kommunerna tar sats för ett ökat bostadsbyggande. Det är ett viktigt besked. Behovet av bostäder är stort och väntas bli ännu större när många människor som flytt till Sverige nu får asyl och ska etablera sig på bostadsmarknaden, säger Johan Persson, ordförande i SKL:s samhällsbyggnadsberedning.

Kommunerna uppger dessutom att de nu arbetar fram planer som omfattar ytterligare 173 000 bostäder och som de bedömer kan förverkligas inom tio år. Det innebär att det kan byggas cirka 346 000 bostäder i dessa 54 kommuner de närmaste tio åren.

Johan Persson.

– Men även om ambitionerna nu höjs, så bör staten ge kommuner och byggherrar förutsättningar att öka byggandet ännu mer. Vi står inför en mycket svår situation. Det krävs bland annat betydande regelförenklingar. De politiska partierna behöver enas om en gemensam bostadspolitik över blockgränserna, säger Johan Persson.

– Samtidigt måste det till akuta åtgärder för att lösa den svåra boendesituationen här och nu. SKL vill bland annat att regering och statliga myndigheter förändrar byggregler så att fler befintliga lokaler kan användas som bostäder och så att det blir enklare att bygga nya tillfälliga bostäder.

Viktigt att planlagd mark bebyggs snabbt

Byggstarten kan ofta ske snart efter att en detaljplan blivit färdig, inom ett fåtal månader. I annat fall behöver kommun, stat och byggherre ta ett gemensamt ansvar för att nödvändiga pusselbitar faller på plats.

Byggställningar på ett nybygge.

– I många kommuner ses de finansiella reglerna som ett avgörande hinder för byggandet. Reglerna behöver ses över och förändras för att på ett hållbart sätt öka enskildas möjligheter att efterfråga det som byggs. Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka. Där är den så kallade flyttskatten ett hinder, säger Johan Persson.

– Det är också viktigt att utbyggnaden av nödvändig infrastruktur samordnas med byggstarten av de planerade bostäderna. Om inte infrastrukturen finns på plats, då fördröjs även bostadsbyggandet. Här har kommunerna och staten ett delat ansvar.

Riksintressen försenar byggandet

SKL:s enkätstudie visar också att statens hantering av riksintressen ofta fördröjer planeringen av bostäder, och därmed även byggstarten. I enkäten uppger 43 kommuner att de har pågående planarbeten för 14 600 bostäder som ligger still i väntan på att länsstyrelsen ska bedöma hur gällande riksintressen ska hanteras.

– Det har gått inflation i riksintressen sedan staten började peka ut dem på 70-talet. Riksintressena täcker i dag 55 procent av Sveriges yta och är ett avsevärt hinder för bostadsbyggandet. De måste bli färre och minska i omfattning, säger Johan Persson.

– Ofta drar sig kommuner och byggherrar för att ens påbörja arbeten för nya bostäder där riksintressen gäller. Statens riksintressen hindrar därför högst sannolikt bygget av ännu fler bostäder än vad som framgår i vår enkätstudie.

Fakta

En detaljplan anger hur ett område ska bebyggas och användas. Planen arbetas fram av kommunen medan byggandet utförs av byggherrar.

I samtliga kommuner som har deltagit i SKL:s enkät har det byggts fler än 1 000 bostäder de senaste tio åren. 57 procent av Sveriges befolkning bor i de kommuner som deltagit i enkäten.

Ett riksintresse är ett område som staten har pekat ut som viktigt att bevara och skydda. Det kan till exempel handla om kulturhistoriska miljöer eller områden där ny infrastruktur ska byggas.

Läs vidare








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot