Publicerad: 31 mars 2016

Nyhet

Bättre vård till asylsökande och nyanlända

Det finns stora möjligheter att effektivisera och förbättra vården och omsorgen för att öka den psykiska hälsan hos gruppen asylsökande och nyanlända. Det visar en förstudie som nu är klar.

Rapporten Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända (PDF, nytt fönster)

Många av de flyktingar som kommer till Sverige behöver hjälp med sin psykiska hälsa. Det beror både på händelser i hemlandet och under flykten, men också på lång väntan på asylbesked.

Genom medel från Socialdepartementet har SKL tillsammans med landstinget i Värmland undersökt hur vården kan förbättras.

Hans Karlsson, direktör, avdelningen för vård och omsorg, SKL.

– Människor som mår bra har en mycket större chans att snabbt komma in i samhället och tidiga insatser för psykisk hälsa ökar därför möjligheterna att lyckas med jobb och studier och ger på sikt färre sjukskrivningar, säger Hans Karlsson, direktör, avdelningen för vård och omsorg.

Erfarenheterna från Värmland visar bland annat på vikten av att tidigt i asylfasen ge lättförståelig muntlig och skriftlig information. Kunskapen och uppfattningar om hälsa och sjukdom, liksom hur svensk sjukvård är organiserad, skiljer sig stort mellan olika grupper av asylsökande. Följden blir att många söker vård akut, på fel vårdnivå eller väntar för länge med att söka vård och därmed utvecklar mer allvarliga tillstånd.

Informationsträffar

Förstudien visar att det finns vissa lokala framgångsexempel med informationsträffar på asylboenden. Erfarenheten från de som arbetar strukturerat med hälsoinformation (exempelvis Arvika vårdcentral och Landstinget i Sörmland) är att akutbesök förefaller minska och att antalet asylsökande som genomgår hälsoundersökning förefaller öka.

En viktig slutsats är också att det behövs ökade insatser för att stärka individers förmåga till egen återhämtning.

Tre nivåer

Arbetet i förstudien har skett på tre nivåer:

  • Att undersöka hur alla nyanlända kan få en hälsoundersökning som också innefattar ett hälsosamtal med bedömning av psykiska hälsan och riskfaktorer i form av trauma mm.
  • Att se vad som krävs för att erbjuda deltagande i en ”kurs” som ger stöd till egenvård och enklare rådgivning samt möjlighet till samtal med andra i liknande situation. Utbildningar för olika yrkesgrupper i grundläggande kunskap om flyktinghälsa och traumabehandling.
  • Att undersöka vilket stöd som behövs för att landsting och kommuner ska kunna utveckla den transkulturella kompetensen och traumavården.

– Utmaningen är nu att snabbt öka kapaciteten i hela landet och på alla nivåer - från insatser som ges till alla till behandling i den specialiserade psykiatrin, säger Hans Karlsson.SKL stödjer redan på olika sätt kommuner och landsting i arbetet med att barn och vuxna som flyr till Sverige från andra länder ska få ett bra mottagande och goda förutsättningar till integration.

Läs mer

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot