Publicerad: 1 februari 2016

Nyhet

Järnvägsnota får inte drabba välfärden

Staten får inte ställa krav på medfinansiering som går ut över välfärden. Det skriver SKL med anledning av att staten i dag börjar förhandla med kommuner om en höghastighetsjärnväg.

Järnvägen ska gå mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är staten som initierat förhandlingarna med målet att få kommuner längs järnvägen att vara med och betala.

Lena Micko, ordförande, SKL

– Vi är positiva till bygget av en höghastighetsjärnväg. Men vi ser risker i finansieringen. Detta trots att vi har påtalat att staten måste lösa den frågan, säger SKL:s ordförande Lena Micko.

– En allvarlig risk är att kommuner måste använda lokala skattemedel för att möta statens krav på medfinansiering. Det skulle strida mot finansieringsprincipen och innebär i värsta fall att pengar måste tas från välfärdens verksamheter.

SKL vill göra regeringen och den så kallade Sverigeförhandlingen (se fakta) uppmärksam på följande när förhandlingarna nu startar:

    • Osäkra intäkter. Statens argument för att kommuner ska vara med och betala för järnvägen är att den återbetalar sig. Men även om de får fler skattebetalare, behöver allmän service byggas ut och delar av den ökade skatteintäkten hamnar på annat håll genom utjämningssystemet. Kommunerna har i dagsläget endast en direkt intäktskälla från järnvägen: ökade markvärden. Kommunen får intäkten när den säljer mark eller skriver avtal om exploatering med privata markägare som ska bygga på sin mark. En studie från SKL visar dock att det är stor osäkerhet kring hur stora överskott kommunerna verkligen kan göra på exploateringar och markförsäljningar, speciellt utanför storstadsområdena. Eftersom representanter för Sverigeförhandlingen säger att kommuner ska åta sig att bygga bostäder, vill SKL också förtydliga att det inte är kommuner som bygger. Det är företag som bygger bostäder, kommuner möjliggör byggande.
    Bild på ett järnvägsspår.
    • Avtal måste vara bindande för samtliga parter. Det har hänt vid tidigare projekt att staten ändrat förutsättningarna efter att ett avtal om medfinansiering har slutits. Det får inte upprepas. En stor osäkerhetsfaktor i förhandlingarna som nu påbörjas är att staten inte kan garantera att tågen stannar på stationer som byggs längs järnvägen. Risken är att kommuner betalar för en station utan tåg. Regering och riksdag måste förändra Järnvägslagen så att medfinansiering garanterat ger tågstopp.
    • Regional trafik måste prioriteras. Sverigeförhandlingen föreslår att trafik som går direkt mellan ändstationerna ska prioriteras när staten fastställer vilka tider på dygnet som olika sorters trafik får köra på järnvägen. Men det är den regionala trafiken som skapar nytta för flest resenärer. Som exempel förstoras arbetsregioner när människor arbetspendlar längre sträckor. Regeringen måste ta fram en strategi för Sveriges tågtrafik som höjer den regionala trafikens prioritet på våra nationella järnvägar.
    • Osäkert läge om lagändringar. Sverigeförhandlingen har föreslagit lagändringar för att kommuner ska kunna få tillbaka pengarna de lägger ut på höghastighetsjärnvägen på fler sätt än genom ökade markvärden. Men några beslut är ännu inte tagna nu när förhandlingarna börjar. Det gör förutsättningarna ännu mer osäkra. Staten måste skapa klarhet snarast.

    Fakta

    Den så kallade Sverigeförhandlingen arbetar på uppdrag av regeringen för att ordna finansieringen till den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Sveriges tre största städer. Det ska byggas stationer längs järnvägen, därför förhandlar staten även med kommuner utanför de tre storstadsregionerna.

    Det är osäkert vad bygget av järnvägen kommer att kosta. Olika bedömningar pekar på kostnader mellan 190-320 miljarder kronor.

    Läs mer

    Hjälpte informationen på sidan dig?


    User information

    Tack för att du hjälper oss!

    Sidfot