Publicerad: 3 september 2015

Nyhet

Lättare att välja kön

Det ska stå individen fritt att ändra det kön som registrerats i folkbokföringen, och detta liksom medicinsk könskorrigering ska gälla från 15 års ålder.

Lena Micko, ordförande för SKL.

– Det här är ett viktigt inslag i arbetet med mänskliga rättigheter, liksom att motverka diskriminering, säger Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting.

Utredningen om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering har som uppdrag att se över om åldersgränsen – idag 18 år - för fastställelse av ändrad könstillhörighet bör ändras.

SKL ställer sig bakom utredningens överväganden och förslag när det gäller unga personers behov av ändring av juridiskt kön.

– Unga transpersoner har ett sämre psykiskt välbefinnande än befolkningen i övrigt, de har ofta självmordstankar och är oftare utsatta för våld. SKL anser därför att det är riktigt att en modern lagstiftning på detta område tar sin utgångspunkt i barn och ungas perspektiv, säger Lena Micko.

Medicinsk könskorrigering

Ett gäng med unga personer som sitter och pratar.

SKL tillstyrker utredningens förslag att den medicinska delen i processen att ändra könstillhörighet ska regleras i en lag om tillståndsprövning av vissa ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. Lagen ska betraktas som en speciallagstiftning inom hälso- och sjukvårdens område. SKL ställer sig också bakom utredningens förslag om en sänkning av åldersgränsen från 18 år till 15 år. Barn och unga har idag rätt till samma könskorrigerande vård och behandling som personer över 18 år med undantag för operation av könsorganen eller avlägsnande av könskörtlarna. Denna typ av ingrepp är omfattande och oåterkalleliga och bedömningen av vad som är barnets bästa måste även göras med utgångspunkt i den medicinska utredningen och mot bakgrund av den unges mognad och utveckling.

Om vårdnadshavarna är oense

Regelverket måste utformas så att det klargörs vad som gäller om vårdnadshavarna är oense. Enligt förbundet är det rimligt att ändring av juridiskt kön ska kunna ske även i ett sådant fall, om det krävs med hänsyn till barnets bästa. SKL tillstyrker därför den av utredningen föreslagna lösningen – att socialnämnden ska få besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa.

När det gäller medicinsk könskorrigering är förbundet mycket tveksamt till att socialnämnden ska avgöra om vårdnadshavarna är oense. Det kan bli en mycket besvärlig uppgift att avgöra vad som är barnets bästa på kort och lång sikt med tanke på ingreppets omfattande och irreversibla natur. SKL föreslår därför att denna uppgift läggs på Socialstyrelsen som redan har att avgöra svåra frågor av denna typ som till exempel tillstånd att få göra en sen abort med mera.

Socialnämndens ansvar i övrigt

– Samhället bör på olika sätt hjälpa unga som upplever att det juridiska könet inte överensstämmer med könsidentiteten. Därför säger vi ja till de föreslagna ändringarna i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för unga transpersoner och planera sina insatser för dem och att socialnämnden bör sörja för att den unge kan erbjudas stöd i sin identitetsutveckling och för att bearbeta konflikter, särskilt i frågor som rör eller relaterar till frågor om den unges könsidentitet, könsuttryck eller juridiskt kön.

Hämta yttrandet: Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (PDF, nytt fönster)

Sverigedemokraterna lämnade reservation.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot