Publicerad: 31 augusti 2015

Nyhet

Ny läkarutbildning kräver mer utredning

Nej till slopad allmäntjänstgöring, AT, i nuläget. Ja till mer samverkan och nya målbeskrivningar. SKL:s styrelse ser både för- och nackdelar i förslaget till ny läkarutbildning.

Lena Micko, ordförane för Sveriges Kommuner och Landsting.

Svensk läkarutbildning behöver på ett tydligt sätt utgå från de problem och de arbetsuppgifter som den blivande läkaren ska hantera i morgondagens hälso- och sjukvård.

– För att uppnå detta behöver landsting och kommuners behov av kompetens få avgörande betydelse för hur utbildningarna formas. Det bör ske genom en nära samverkan mellan hälso- och sjukvårdens huvudmän, professionsföreningarna och lärosäten, precis som utredningen föreslår, säger Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting.

Fler terminer

Två läkare som håller i ett papper och står och diskuterar.

Utredningen om ny läkarutbildning föreslår att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier och att studenten vid examen ska visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare. Läkarexamen ska utgöra underlag för legitimation, och ordningen med allmäntjänstgöring (AT) efter examen upphör. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är idag en förutsättning för svensk läkarlegitimation.

– Visserligen innehåller förslaget längre perioder av verksamhetsintegrerat lärande under handledning, men vi är tveksamma till om det räcker. Den erfarenhet som tjänstgöring under AT ger blir mycket svår att uppnå, säger Lena Micko.

Sammantaget anser förbundet att en rad frågeställningar kring konsekvenserna av att ta bort AT kvarstår och behöver utredas vidare. Förslag kring åtgärder ska finnas innan SKL tar ställning till helheten.

Hämta yttrandet: "För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning" (PDF, nytt fönster)

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot