Stöd till utsatta EU-medborgare kräver nationell samverkan

EU-medborgare som vistas i Sverige utan arbete eller bostad är en utsatt
grupp som landets kommuner, regioner och landsting tar ett allt större
ansvar för. En studie från SKL visar att en av tre kommuner har kontakt
med medborgare från EU, i ett antal kommuner finns även medföljande
barn.

Främst är det medborgare från Bulgarien och Rumänien tillhörande den etniska gruppen romer som kommer till Sverige. Sverige jämte EU som institution har kritiserat Bulgarien och Rumänien för det utanförskap gruppen lever i på grund av bland annat diskriminering. Det främsta motivet för de som söker sig hit är fattigdom. Det finns, enligt landets kommuner, inget som tyder på organiserad brottslighet.

Sveriges kommuner har ansvar för samtliga som vistas i kommunen. Vid sidan av akut stöd enligt socialtjänstlagen stödjer flera kommuner de insatser som sker för berörd grupp av frivilligorganisationer. Handlingsplan

– SKL:s medlemmar kan inte ensidigt lösa en komplex fråga vars yttersta konsekvens är den fattigdom och utsatthet som gör att man söker sig från ett EU-land till ett annat. Det krävs en samverkan mellan regeringen, myndigheter och frivilligorganisationer, en handlingsplan som även omfattar vad EU kan bidra med för att förbättra livsvillkoren i respektive hemland, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

SKL:s medlemmar har framfört önskemål om vägledning vad gäller både de sociala och juridiska aspekterna kring EU-medborgare utan arbete eller bostad i Sverige. Det finns även en stark förhoppning om att EU kan använda socialfonden och skärpa regelverket för hur fondmedlen de facto används i berörda länder för att inkludera romerna och minska fattigdomen. Enkätsvar

En förfrågan till kommunerna visar att behovet av stöd till berörd grupp av EU-medborgare har ökat, exempelvis:

• Omkring 100 kommuner har kontakt med eller uppger att målgruppen finns i kommunen.     Hälften av dessa kommuner bedömer att tiggeri är den främsta inkomsten för en stor del av gruppen.
• 17 kommuner anser att det finns barn under 18 år i akut hemlöshet i Sverige.
• Den vanligaste formen av stöd är hjälp till en hemresa följt av akut logi, rådgivning och ekonomiskt bistånd.

SKL kommer nu att initiera en dialog med regering, frivilligorganisationer och andra aktörer.

Enkät till kommuner om utsatta EU-medborgare (PDF, nytt fönster)

Juridiskt PM om utsatta EU-medborgare