Uppföljning viktigare för verksamhetsutveckling

De kommuner som använder systematisk uppföljning har blivit bättre på att använda det för verksamhetsutveckling, visar Öppna jämförelser missbruksvård.

Årets Öppna jämförelser missbruks- och beroendevård, den sjunde i ordningen, visar att 88 procent av landets kommuner använder standardiserade bedömningsmetoder i utredningar men att 63 procent fortfarande inte följer upp resultat av insatser på individnivå. Det försvårar arbetet med systematisk uppföljning.

– Det är glädjande att se hur uppföljningarna är till nytta i verksamhetsutvecklingen, något SKL har jobbat hårt för.  Fortfarande ser vi ett förbättringsutrymme när det gäller systematisk uppföljning på individnivå, men om goda exempel sprids så hoppas jag att det blir fler framöver, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef, avdelningen för vård och omsorg.

Några av resultaten

• Nästan samtliga landsting/regioner har rutiner för att uppmärksamma barns behov. Flera beroendemottagningar har med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen utbildat personal i metoder för att ge barn råd, stöd och information om förälderns missbruk eller beroende. Runt två tredjedelar av kommunerna har utbildat personal i att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården och arbetet med att stödja implementeringen av rutiner för samordning fortsätter med stöd av regionala processledare.
• Mindre än en tredjedel av kommunerna har rutiner för samordning med äldreomsorgen. För att tidigare kunna identifiera äldre med risk- eller missbruk och aktualisera/förbättra samordningen mellan äldreomsorgen och missbruksvården kan kvalitetsregistret Senior Alert kompletteras med frågor om alkohol och droger.
• Kommunerna fortsätter att genomföra brukarstyrda brukarrevisioner i ungefär samma utsträckning som tidigare där majoriteten nyttjar dem även för verksamhetsutveckling. Brukarstyrda brukarrevisioner förutsätter att det finns etablerade brukarorganisationer med möjlighet att genomföra granskningar vilket kan begränsa antalet revisioner. Däremot har andra typer av brukarundersökningar ökat från 42 till 50 procent, en ökning där SKL:s arbete med att utveckla och testa en nationell brukarundersökning för individ- och familjeomsorg kan ha bidragit positivt.

Öppna jämförelser 2015 omfattar 90 indikatorer för kommunernas socialtjänst, landstingens specialiserade beroendevård och gemensamt drivna beroendemottagningar. Resultaten bygger på tre enkäter från hösten 2014; en till kommuner med en svarsfrekvens på 95 procent, en till landsting/regioner där samtliga har svarat och en till beroendemottagningar där 29 av 42 som ingår i målgruppen har svarat.

Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetet sker även i samråd med Vårdföretagarna och Famna.

Ta del av resultaten 2015, Socialstyrelsen

SKL:s arbete med Öppna jämförelser missbruk och beroende

SKL:s arbete med social omsorg och stöd