Publicerad: 30 oktober 2017

Nyhet

Analys av handlingsplaner mot våldsbejakande extremism

Cirka hälften av kommunerna har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Det framgår av Segerstedtinstitutets rapport, som är framtagen på uppdrag av SKL.

Emil Broberg, 3:e vice ordförande SKL.

Segerstedtinstitutet har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram en forskningsrapport om hur förekomsten av kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism såg ut i april 2017 samt genomfört en analys av planernas innehåll. Syftet med uppdraget var att öka kunskapen om kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism och vilken roll handlingsplaner spelar i det arbetet.

– Rapporten ger SKL och kommunerna ökad kunskap och ett bra underlag för att utveckla det fortsatta arbetet med att motverka våldsbejakande extremism. Det är framför allt viktigt att kommunerna fokuserar på demokratifrämjande och demokratistärkande insatser och förebyggande arbete inom socialtjänst och skola, säger Emil Broberg, 3:e vice ordförande för SKL.

Ökad medvetenhet genom handlingsplaner

Rapporten visar att 134 av de undersökta kommunerna hade en handlingsplan den sista april 2017. Analysen pekar på att få av dem är baserade på en lokal lägesbild, men att arbetet med planerna har initierat och skapat en medvetenhet om vikten av en bred kompetens för att motverka våldsbejakande extremism.

Några av rapportförfattarnas slutsatser och rekommendationer är:

  • Det finns svagt lagstöd, forskningsstöd och erfarenheter som motiverar att alla kommuner ska anta handlingsplaner.
  • Innehållet i handlingsplanerna är i huvudsak utarbetade utifrån en nationell behovsanalys och lägesbild. Framtagandet av fler lokala lägesbilder kommer att stärka arbetet framöver och kommunerna behöver stöd i att genomföra den egna kartläggningen.
  • Det förebyggande arbetet är mycket viktigt för att framgångsrikt fånga upp och bekämpa våldsbejakande extremism. Samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet lyfts fram som en central framgångsfaktor.
  • Kommunerna har lång erfarenhet av att jobba med individer som befinner sig i olika typer av riskzoner. Det finns redan i dag rutiner för hur man ska hantera den oro som också faller inom ramen för våldsbejakande extremism och det är viktigt att kommunerna inte frångår de rutinerna.

– Det finns egentligen inte en perfekt handlingsplan eller ett arbetssätt när det gäller arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunerna har olika förutsättningar och behov, men det som alla har gemensamt är att man måste jobba förebyggande och behöver ett nationellt stöd i sitt arbete, säger Malin Svanberg, handläggare på avdelningen för ekonomi och styrning på SKL.

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot