Publicerad: 17 maj 2017

Nyhet

Bättre kunskap ska ge en mer jämlik vård

SKL har beslutat rekommendera landsting och regioner att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården. Målet är en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

I många avseenden har Sverige en sjukvård i världsklass, men det finns fortfarande skillnader i kvalitet och i användningen av bästa möjliga kunskap. Det gör att det blir skillnader i den vård patienterna får och hur väl sjukvården lyckas, något som bland annat synliggörs i öppna jämförelser och nationella kvalitetsregister.

Anders Henriksson, 1:e vice ordf SKL

– Om alla inom vården skulle kunna göra som de som gör det allra bäst varje gång, skulle fler liv räddas och livskvaliteten öka för dem med långvarigt behov av stöd från sjukvården, säger Anders Henriksson, 1:e vice ordförande, SKL.

Syftet med en gemensam struktur för kunskapsstyrning är att skapa bättre förutsättningar för att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Det ska vara enkelt för vården att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för kontinuerligt lärande. I arbetet har bland annat erfarenheterna från det nationellt gemensamma arbetet inom cancervården tagits tillvara.

Flerårigt gemensamt arbete

Samtliga landsting och regioner har sedan 2015 tillsammans arbetat fram delarna i den stödjande strukturen, med en tillhörande gemensam grundfinansiering. Det är detta som är utgångspunkten för SKL:s rekommendation.

– Landsting och regioner har tydligt visat en vilja att samarbeta och använda den samlade kunskapen för att ge patienterna bästa möjliga vård, oavsett var i landet vården ges. En gemensam och hållbar struktur är viktig för att ge förutsättningar för en hög kvalitet i vården,
säger Anders Henriksson.

Viktigaste arbetet sker regionalt och lokalt

Nu förväntas landsting och regioner senast i oktober ta egna politiska beslut om att etablera den gemensamma strukturen. Det handlar bland annat om att skapa nationella programområden med experter inom särskilda sjukdomsområden samt tvärgående samverkansgrupper inom områden som exempelvis läkemedel och patientsäkerhet.

Sveriges Kommuner och Landsting kommer att ha en samordnande och stöttande roll, men det viktigaste arbetet kommer att göras på sjukvårdsregional nivå samt i respektive landsting och region.

– Det är i verksamheten som förändringarna behöver ske för att bästa möjliga kunskap ska användas i varje möte med patienterna. Strukturen ska underlätta och stödja det kontinuerliga lärandet och förbättringsarbetet. Landsting och regioner tar på så sätt sitt ansvar för de
kliniska resultaten på ett mer samlat sätt, säger Anders Henriksson.

Framgång i liv och jämlik hälsa

Behovet av att kunskapsstöd finns och används uppmärksammas också av staten, där en utredning om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården snart ska presenteras för regeringen.

– Det är viktigt att även staten och dess myndigheter stödjer huvudmännens ambition och bidrar i de gemensamma delarna. Att arbeta tillsammans kommer att vara en förutsättning för framgång, där fler räddade liv och en mer jämlik hälsa är ett kvitto på att vi lyckas, säger
Anders Henriksson.

Fakta

Kunskapsstyrning innebär att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap. Målet är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient.

I kunskapsstyrningen ingår delkomponenterna kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. Kunskapsstyrningen bidrar till att utveckla ett lärande system.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot