Publicerad: 15 maj 2018

Nyhet

Bristen på arbetskraft kräver långsiktiga åtgärder

Vårens ekonomirapport visar ett starkt 2018, men att skatteunderlagets tillväxt dämpas nästa år. Välfärdsbehoven ökar och bristen på arbetskraft likaså. SKL föreslår en rad åtgärder.

Lena Micko.

– Vi har länge flaggat för de demografiska utmaningarna som väntar runt hörnet. Det krävs en långsiktig planering för att även fortsättningsvis kunna leverera en välfärd av hög kvalitet, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Det ekonomiska resultatet i kommunerna har överlag varit starkt under några år tack vare de snabbt ökande intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster. Landstingen och regionerna har dock haft en svårare ekonomisk situation.

Framöver påverkas hela kommunsektorn av att Sverige får allt fler yngre och äldre, medan antalet personer i arbetsför ålder inte ökar i samma utsträckning. Behovet av välfärdstjänster förväntas öka i snabbare takt än vad skatteunderlaget gör. Under 2019 bedömer SKL att högkonjunkturen mattas av och att antalet arbetade timmar inte fortsätter öka.

Investeringarna ökar markant

Kommunsektorns utgifter är redan idag högre än inkomsterna. Orsaken är att kommuner, landsting och regioner nu och framöver planerar nödvändiga och stora investeringar för att bygga om och bygga nytt. Det handlar om investeringar i allt ifrån nya förskolor, sjukhus till medicinteknisk utrustning. År 2020 beräknas investeringsnivån vara dubbelt så hög som 2008.

Brist på arbetskraft

Enligt SKL:s beräkningar skulle kommunsektorn behöva 60 procent av den totala sysselsättningsökningen i riket fram till 2025. Beräkningen utgår från att resurserna till skolan, vården och omsorgen skulle öka i takt med den demografiska utvecklingen.

– Kommuner, landsting och regioner är Sveriges största arbetsgivare och har behövt drygt en fjärdedel av den totala sysselsättningsökningen de senaste 10 åren. Det är inte rimligt att tro att kommunsektorn skulle kunna rekrytera i särskilt mycket snabbare takt än andra sektorer. Vi behöver helt enkelt hitta andra lösningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

Nya arbetssätt och heltid

För att kunna tillgodose de ökade välfärdsbehoven föreslår SKL en rad olika åtgärder.

– Kommunsektorn kommer att behöva rekrytera, men det krävs också nya arbetsmetoder och arbetssätt där teknikens möjligheter tas tillvara för att underlätta och effektivisera arbetet. Heltid som norm och ett förlängt arbetsliv kan också minska behovet av nya medarbetare, säger Lena Micko.

Förenklad avtalssamverkan är ytterligare en viktig del, för att exempelvis underlätta för kommuner att utföra uppgifter för en eller flera andra kommuner, liksom en minskad statlig detaljstyrning.

Se över statsbidragssystemet

De riktade statsbidragen har ökat både i antal och omfattning. I budgetpropositionen 2018 och vårändringsbudgeten fanns ett antal nya riktade satsningar inom bland annat hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och förskolan.

– Riktade statsbidrag ökar administrationen och försämrar förutsättningar för kommuner, landsting och regioner att planera långsiktigt och sätta in resurser där de bäst behövs, säger Lena Micko.

SKL föreslår att de befintliga statsbidragen till skolan förändras, även i det kortsiktiga perspektivet, enligt en ny modell. Förslaget innebär att nuvarande riktade statsbidrag till skolan främst förs över till generella bidrag. En mindre andel skulle göras om till klustrade utvecklingsbidrag medan endast 5-10 procent skulle finnas kvar som riktade bidrag för specifika satsningar.

– Det är en stor andel riktade statsbidrag som går till skolan, varav många är små och omgärdade med detaljstyrande regler. Genom vår modell skapas förutsättningar för ett fåtal större statsbidrag, vilket skulle minska dagens oförutsägbarhet och ryckighet för skolans planering, säger Annika Wallenskog.

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot