Publicerad: 28 augusti 2018

Nyhet

Fler röstar olika i kommun-, landstings- och riksdagsval

Stödet för riksdagspartierna varierar i riksdags- och kommunval. I de återkommande väljarundersökningarna har röstdelningen ökat och uppgick till 33 procent i 2014 års val.

Valet

Valet

I Sverige har vi en gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunval men ofta dominerar den nationella politiken i mediernas bevakning och den politiska debatten. När de lokala och regionala frågorna inte syns på samma sätt kan det leda det till att människor röstar på samma parti i samtliga val, utan att värdera hur partiet lokalt och regionalt fullgjort uppdraget eller kan förväntas fullgöra det framöver.

Valforskningen har inte något tvärsäkert svar på om människor gör medvetna ställningstaganden när de röstar i de lokala valen. Det finns dock starka indikationer på att en stor grupp väljare baserar sina ställningstaganden på lokala och regionala förhållanden när de ska rösta i de kommunala valen.

Ökad röstdelning

Det kanske tydligaste tecknet på detta ligger i den ökande röstdelningen, det vill säga att fler röstar på olika partier i de olika valen. Enligt de återkommande väljarundersökningarna har röstdelningen ökat kontinuerligt och uppgick till 33 procent i 2014 års val.

Det behöver dock inte innebära självständiga ställningstaganden i kommunvalen. En annan tänkbar orsak är att man röstar ”annorlunda” i riksdagsvalet – till exempel för att ett parti ska klara riksdagsspärren. Flera tecken tyder dock på att det är åsikter om den politik som förs i den egna kommunen som leder till röstdelning.

Stora skillnader i enskilda kommuner

Drygt fem procent av väljarna röstade i förra valet på partier som inte är representerade i riksdagen, främst lokala partier och i ett antal kommuner har sådana partier fått ett betydligt starkare stöd än så. Vidare varierar stödet för riksdagspartierna kraftigt mellan riksdags- och kommunval i enskilda kommuner. I ett antal kommuner handlar det om att en kommunstyrelseordförande vunnit medborgarnas förtroende och hens parti därför belönats med betydligt fler röster än vad partiet erhållit i riksdagsvalet. I andra kommuner är det ett parti i opposition som uppmärksammat väljarnas missnöje med de styrande partierna och lyckats skaffa sig ett starkt stöd.

Dessa exempel tyder på att väjare i hög grad röstar utifrån lokala händelser och förhållanden. Men medvetna ställningstaganden i de kommunala valen behöver inte leda till att man röstar på olika partier i de olika valen. Sammantaget blir det tydligt att vi inte har ett utan 290 kommunval och 20 landstingsval.

Fakta

SKL:s sektion för demokrati och styrning analyserar kontinuerligt valfrågor till stöd för kommuner, landsting och regioner. Det handlar till exempel om politiska styren, representation och valdeltagande. Läs mer på www.skl.se/val

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot