Publicerad: 17 maj 2019

Nyhet

Förändringar av kostnadsutjämningen behövs

Förändringar av kostnadsutjämningssystemet krävs för att hantera utmaningarna i välfärden. SKL ställer sig i huvudsak bakom utredningens förslag, men med vissa invändningar.

Anders Knape

Anders Knape

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har länge pekat på att systemet för kostnadsutjämning behöver uppdateras. Den tidigare översynen bygger huvudsakligen på analyser utifrån situationen i kommuner och regioner tio år bakåt i tiden.

Förslagen som statens utredare lämnar i betänkandet ”Lite mer lika” (SOU 2018:74) leder till betydande förändringar av kostnadsutjämningen. Sammantaget ökar omfördelningen i kommuner och regioner med ett antal miljarder kronor.

Översyn av hela utjämningssystemet efterfrågas

SKL ställer sig i ett remissvar i huvudsak bakom utredningens förslag, men framhåller samtidigt att det hade varit bra att se över hela utjämningssystemets olika delar. Kostnadsutjämningen har till exempel ett betydande samband med strukturbidraget.

– Utjämningssystemet är centralt för att skapa förutsättningar att bedriva en välfärd med god kvalitet för såväl växande som krympande regioner och kommuner. Vi ser att förändringar i kostnadsutjämningen behövs, även om vi ställer oss kritiska till vissa enskilda delar i utredningens förslag, säger Anders Knape, ordförande för SKL.

Modellen har förenklats

SKL anser att utredningens förslag innehåller viktiga förenklingar för att uppskatta behovet av hälso- och sjukvård och även gör uppföljningen av systemet mer rättvist. Förbundet ställer sig även positiv till att utredningen föreslår kompensation för regioner med kraftiga befolkningsändringar, men pekar också på att det kan finnas skäl att utreda behov av en särskild modell även för kommuner med snabb befolkningsökning.

– Vi ser också att det vore önskvärt att analysera djupare om förslaget tillräckligt kompenserar för de regioner som behöver bygga ut verksamhet och infrastruktur på grund av en snabb befolkningstillväxt, säger Anders Knape.

Gleshetskompensationen bygger på gamla antaganden

SKL ser att det är värdefullt att kompensationen för gleshet följer kostnadsutvecklingen, men anser att hela gleshetskompensationen hade behövt en översyn. Beräkningsmodellen och dess antaganden är över 20 år gamla, till exempel utgår modellen ifrån att medborgarna konsumerar all hälso- och sjukvård och gör alla sjukresor inom den egna regionen.

SKL ställer sig också kritiskt till förändringarna i modellen som berör individ- och familjeomsorgen och ser negativt på att det riktade statsbidraget för likvärdig skola blir kvar istället för att tas in i kostnadsutjämningen.

Förbundet anser vidare att tidigare praxis kring införandebidrag bör behållas, vilket gör att eventuella utfallsförsämringar för kommuner och regioner begränsas till högst 250 kronor per invånare och år.

Läs vidare

Sakkunnig

Anders Folkesson
Ekonom

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot