Publicerad: 16 februari 2017

Nyhet

God tillgång till hälso- och sjukvård

En majoritet av invånarna i Sverige anser sig ha tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver. De flesta har även förtroende för hälso- och sjukvården i sitt landsting eller region.

Resultatet varierar mycket över landet, men genomgående är förtroendet för sjukhusen högre än för primärvården.

Hans Karlsson

Det visar Hälso- och sjukvårdsbarometern, en nationell undersökning som visar hur människor lokalt och i Sverige uppfattar hälso- och sjukvården. Personer som är 70 år eller äldre är den grupp som har högst förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet såväl som för sjukhusen och hälso-/vårdcentraler i sitt egna landsting eller region.

– Det är också den grupp som har flest kontakter med vården, och därför är det mycket glädjande att just de har det högsta förtroendet för vården, säger Hans Karlsson, chef, avdelningen för vård och omsorg.

De flesta upplever att väntetider till besök på hälso-/vårdcentraler är rimliga

65 procent av befolkningen anser att väntetider för besök på hälso-/vårdcentraler i det egna landstinget eller regionen är rimliga. Vad gäller påståendet att väntetider till besök och behandling på sjukhus är rimliga ligger andelen instämmande på en lägre nivå, 51 procent. I dessa två frågor är det en stor variation i resultaten över landet.

Andelen som instämmer i att väntetider till såväl sjukhus som hälso-/vårdcentraler är rimliga ökar med stigande ålder. De med sämre allmänt hälsotillstånd instämmer i lägre grad i påståendet att väntetiderna är rimliga.

Delade åsikter om vård ges på lika villkor

När invånarna får frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inte något annat, är det omkring tre av fyra som kan ta ställning. Bland de invånare som har en åsikt är det drygt hälften som tycker att vården ges på lika villkor. Personer i åldern 18-29 år samt 80 år eller äldre är de åldersgrupper som i högst utsträckning
tycker att vården ges på lika villkor. Män och kvinnor har i stort samma uppfattning.

Fakta

  • Målet med Hälso- och sjukvårdsbarometern är att fånga attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter och när­stående.
  • Hälso- och sjukvårdsbarometern har utvecklats utifrån tidigare Vårdbarometern och har från och med 2016 ett nytt upplägg med en mixad datainsamlingsmetod. Syftet med förändringen är att få ett mer modernt insamlingssätt som bidrar till en ökad tillförlitlighet genom att få bättre representativitet i olika befolkningsgrupper. Förändringarna i metod och frågeformulär har medfört att resultatjämförelser med tidigare års Vårdbarometern inte genomförs.
  • I 2016 års undersökning deltog totalt 41 449 personer över hela landet. De flesta landsting och regioner har valt att samla in 1 000 svar och några har valt ett större antal. Undersökningen genomfördes under perioden april-maj samt oktober-november.
  • Undersökningsföretaget CMA Research har genomfört undersökningen på uppdrag av samtliga regioner och landsting, under samordning av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Läs mer

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot