Publicerad: 25 juni 2019

Nyhet

Kommunernas syn på arbetsmarknadspolitiken

Det finns en stor oro bland kommunerna för sämre stöd till de arbetssökande och för en ökning av ekonomiskt bistånd. Det visar SKL:s enkät om förändringarna av arbetsmarknadspolitiken.

Anders Knape.

Anders Knape.

Våren 2019 genomförde SKL en enkätundersökning till cheferna för kommunernas arbetsmarknadsenheter för att få fördjupad kunskap om deras perspektiv på arbetsmarknadspolitikens förändringar.

– Arbetsmarknadspolitiken befinner sig just nu i ett historiskt omvälvande skede, och det finns en stor oro bland kommuner och regioner. Det är ett tufft ekonomiskt läge och redan nu ser vi en övervältring av kostnader från stat till kommun. Det innebär ökade kostnader för ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser, säger Anders Knape, ordförande SKL.

Stort ansvar för arbetsmarknadsinsatser

Omkring hälften av de individer som idag har ekonomiskt bistånd har det på grund av arbetslöshet och kommunerna lägger redan fem miljarder kronor på arbetsmarknadsinsatser. Sammantaget möter landets kommuner över 100 000 individer i sina arbetsmarknadsverksamheter.

Undersökningen visar att en övervägande majoritet av kommunerna anser att det är önskvärt att kommunerna kan utföra arbetsmarknadsinsatser på uppdrag och med finansiering av staten.

– Genom åren har kommunerna på eget initiativ byggt upp arbetsmarknadsverksamheter då Arbetsförmedlingens stöd inte varit tillräckligt. De har en unik roll att spela i samordningen av kommunala insatser och åtgärder för att rusta försörjningsstödstagare att gå till självförsörjning, säger Anders Knape.

– Det är bland annat därför vi bett regeringen snabbutreda om kommunerna kan ta över samordningsansvaret för etableringsinsatserna för nyanlända.

Många kommuner har låg tilltro till de kommande fristående aktörernas kapacitet, särskilt att möta behoven från de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Framförallt mindre kommuner nämner detta.

Mycket stöd till arbetssökande

Kommuner som saknar ett Arbetsförmedlingskontor uppger att de hjälper arbetssökande med insatser som ligger inom Arbetsförmedlingens uppdrag. Många hjälper till med inskrivning hos Arbetsförmedlingen, tolkning av myndighetens beslut, hantering av digitala ärenden och aktivitetsrapportering.

– Digitalisering är en viktig strategi för att skapa framtidens välfärdstjänster. Men det vi ser just nu är att Arbetsförmedlingens digitala system ännu inte är utvecklade för att möta individer på olika språk. Det finns inte heller stöd för olika funktionsvariationer, säger Anders Knape.

Synen på Arbetsförmedlingens roll

Individer med komplexa behov behöver ofta insatser från flera aktörer för att de ska närma sig ett arbete. Fyra av fem kommuner uppger att samverkan med Arbetsförmedlingen i enskilda individärenden kommer bli sämre eller mycket sämre 2019–2020 i spåren av myndighetens förändringar.

Kommunerna tillfrågades också om vilka områden de ansåg att Arbetsförmedlingen borde prioritera i sitt fortsatta arbete. Här svarar flest samverkan runt den enskilda individen.

Fakta

Våren 2019 genomförde SKL en enkätundersökning till cheferna för kommunernas arbetsmarknadsenheter. Svarsfrekvensen var 81 procent och underlaget speglar situationen i hela landet och i olika typer av kommuner.

Undersökningen genomfördes efter Arbetsförmedlingens beslut om varsel av personal och förslag till ett framtida centraliserat kontorsnät. Resultaten understryker de erfarenheter och synpunkter som framkommit i den dialog SKL haft med regeringen och kommunerna samt regionerna de senaste månaderna.

Läs vidare

Sakkunnig

Oscar Svensson
Utredare

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot