Publicerad: 8 februari 2019

Nyhet

Medborgarna känner ansvar för sin krisberedskap

En studie visar på ett glapp mellan hur offentliga aktörer bedömer medborgarnas ansvarskänsla och förmåga vid en samhällskris och hur individen själv ser på sitt eget ansvar och förmåga.

Gunilla Glasare

Gunilla Glasare

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar för elfte gången indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner i en öppen jämförelse. Syftet är att stimulera till förbättringsarbete och ökad effektivitet. De områden som kartläggs är personskador, utvecklade bränder, anmälda brott samt upplevd oro och otrygghet.

– Utvecklingen över tid är relativt stabil för samtliga indikatorer. Vi ser även att de kommuner som ligger tio i topp är ungefär samma från år till år. Med Öppna jämförelser kan kommunerna se vad de kan lära från varandra, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.

Många känner eget ansvar

Temat i årets öppna jämförelse är riskkommunikation och individens beredskap, en fråga som blir allt mer aktuell – inte minst efter sommarens skogsbränder och vinterns strömavbrott. Individens ansvar blir allt mer centralt.

En studie som presenteras i rapporten visar att många beredskapssamordnare, både på lokal och regional nivå, tror att människor inte anser sig ha något eget ansvar vid kriser och att förväntningarna på samhället därför är höga. Men när frågan ställs till medborgarna själva anser närmare nio av tio att de har eget ansvar. Samtidigt är det inte lika många som tror att de skulle klara sig utan samhällets stöd under ett längre strömavbrott.

– För att kunna jobba med riskkommunikation på ett effektivt sätt och för att kunna nå ut med rätt budskap till olika målgrupper behöver vi förstå och lära oss mer om hur människor tänker kring hot och risker och hur man ser på sin egen roll och förmåga vid samhällskriser. Den kunskap vi bygger upp genom våra studier måste vi sen sprida till aktörerna, inte minst kommunerna, säger Camilla Asp, chef för avdelningen för utveckling av samhällsskydd vid MSB.

I temadelen beskrivs resultaten från olika studier som MSB har genomfört på senare år för att öka kunskapen om människors attityder och förhållningssätt till säkerhet och beredskap. Det finns även intervjuer med lokala och regionala aktörer som berättar hur de arbetar med riskkommunikation på ett framgångsrikt sätt.

Fakta

Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet publiceras i år för elfte gången och det sker i samarbete mellan SKL och MSB. De områden som kartläggs är personskador, utvecklade bränder, anmälda brott samt upplevd oro och otrygghet. Varje år finns även ett temaområde med. I år är det riskkommunikation och individens beredskap.

Läs vidare

Sakkunnig

Greta Berg
Handläggare, SKL

Anders Jonsson
Analytiker, MSB

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot