Publicerad: 8 mars 2019

Nyhet

Nationella biblioteksstrategin saknar långsiktiga mål

Kungliga biblioteket har presenterat en nationell biblioteksstrategi. SKL välkomnar en strategi, men anser att vissa förslag inkräktar på det kommunala självstyret och saknar finansiering.

Karin Thomasson

Karin Thomasson

Efter drygt tre års arbete har Kungliga biblioteket (KB) lämnat över sitt förslag till en nationell biblioteksstrategi till regeringen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är positiva till en gemensam nationell strategi för hela biblioteksväsendet och har aktivt arbetat för att strategin ska ta hänsyn till kommunala och regionala förutsättningarna och behov.

– Bibliotekens främsta uppgift är att skapa samhällsnytta lokalt, nära medborgarna. Det är därför bra att KB uppmärksammar bibliotekens roll som mötesplats. Men det är olyckligt att den nationella biblioteksstrategin handlar mer om att ge staten ett större ansvar än om hur man kan stärka och stödja kommuner och regioner i sitt uppdrag och ansvar att upprätthålla denna samhällsnyttiga funktion framöver, säger Karin Thomasson, 4:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kommunerna satsar årligen nästan 4,5 miljarder kronor på folkbiblioteken. Till detta kommer det som kommunerna satsar på skolbiblioteken.

Ofinansierade krav på skolbibliotek

I strategin finns förslag som påverkar kommuner och regioner, men som saknar ekonomiska konsekvensbeskrivningar. Bland annat rör det skolbiblioteken, där det föreslås skärpningar av skollagen.

– Införs ökade krav på kommunerna, som att skolbiblioteken ska vara bemannade med skolbibliotekarier, måste finansieringsprincipen gälla och staten kompensera kommunerna för det, säger Karin Thomasson.

Idag är det dessutom svårt att separat följa upp skolbibliotek eftersom verksamheten är integrerad i skolverksamheten och målen för undervisningen även styr biblioteksverksamheten. Det finns heller ingen bra statistik på hur många skolbibliotek det finns. I den statistik som KB samlar in är definition på ett skolbibliotek att det ska finnas minst en skolbibliotekarie anställd på 50 %.

– Med KB:s definition missas många bra lokala lösningar som ger elever god tillgång till biblioteksverksamhet. Vissa skolor samarbetar till exempel med folkbiblioteket som har ett mycket större utbud av böcker och utbildade bibliotekarier än vad ett eget skolbibliotek skulle kunna ha, andra har skolbibliotekariestöd på distans. Det är inte heller rimligt och effektivt att alla skolor, särskilt små skolenheter ska ha egna bibliotekarier, säger Karin Thomasson.

Välkommet med ökad digitalisering, men hur?

SKL välkomnar förslagen om olika nationella digitala resurser, men saknar en juridisk analys. Under dessa 3,5 år har KB inte presenterat hur det faktiskt skulle kunna gå till.

– Vi välkomnar att kulturminister Amanda Lind nu ska bereda de olika förslagen inom regeringskansliet och deltar gärna i den vidare diskussionen om hur biblioteken kan utvecklas framöver, säger Karin Thomasson.

Fakta

2015 ansåg dåvarande regering att för att långsiktigt upprätthålla och utveckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet som är förberedd för framtidens utmaningar krävs en nationell samsyn och en gemensam strategi. Kungliga biblioteket fick då i uppdrag att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja bibliotekens planering, styrning och uppföljning.

Kungliga biblioteket utsåg ett sekretariat som bland annat tagit fram en omvärldsrapport, ett antal fördjupande rapporter samt det slutliga förslaget som nu överlämnats.

Läs vidare

Sakkunnig

Maria Jacobsson

Handläggare

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot