Publicerad: 18 september 2019

Nyhet

Regeringen bör sätta punkt för detaljstyrda statsbidrag

Regeringens budget för 2020 innehåller inga ytterligare generella statsbidrag utöver tidigare aviserade och det är fortsatt många detaljstyrande statsbidrag.

Anders Knape, SKL:s ordförande

Anders Knape

Sverige är på väg mot en svagare ekonomisk utveckling. Redan i år räknar allt fler kommuner och regioner med underskott och statliga åtgärder brådskar.

– Välfärden behöver långsiktigt hållbara investeringar, särskilt i tider av ekonomisk nedgång. Regeringen borde öka de generella statsbidragen till vård, omsorg och skola. Statens överskott bör användas för att investera i modern välfärd, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

År 2026 har regeringen själv beräknat att kommuner och regioner behöver 90 miljarder kronor mer än i dag om välfärden ska utvecklas i takt med det ökande antal äldre, barn och unga. SKL delar den bedömningen. Kommuner och regioner behöver arbeta annorlunda, samtidigt som staten tar ett ökat ansvar för betydande satsningar i välfärden.

Generella ökningar av statsbidraget ger bättre effektivitet

De hårt kritiserade, riktade statsbidragen är fortsatt många och omfattande.

–Staten bör sätta punkt för de kortsiktiga, detaljstyrande statsbidragen. Generella satsningar på välfärden skulle ge högre kvalitet och bättre effektivitet, säger Anders Knape.

Det generella statsbidraget för regionerna är oförändrat i budgeten. Däremot sker en förstärkning av det riktade statsbidraget, som syftar till att utveckla primärvården med 1,5 miljarder kronor. Den finansieras i huvudsak genom att den så kallade patientmiljarden avvecklas.

Likvärdighetsbidraget till skolan felkonstruerat

Regeringen vidtar små steg för att minska skolans detaljstyrande statsbidrag. Fem riktade bidrag läggs ihop för att förstärka likvärdighetsbidraget. Det beräknas att uppgå till cirka 4,9 miljarder kronor år 2020 och 6,2 miljarder kronor år 2021. Förändringen av de specialdestinerade statsbidragen inom skolan gör dock ingen större skillnad för helheten och den administrativa bördan med de riktade statsbidragen fortsätter att vara omfattande.

– Likvärdighetsbidraget till skolan är ett bra exempel på en felkonstruerad satsning, som snarare försvårar för en kommun att effektivisera och möta utmaningarna inom skolan. Det borde regeringen ta på större allvar, säger Anders Knape.

Regeringen kommer att tillsätta en välfärdskommission i höst, för att tillsammans med kommuner, regioner och fackliga organisationer förstärka välfärdens verksamheter.

– Vi ser fram emot att inom Välfärdskommissionen stärka välfärden. Välfärdens utmaningar finns här och nu och vi har konkreta förslag på hur de ska mötas, säger Anders Knape.

Ducka inte ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Mellan åren 2018 och 2019 minskade statens budget inom arbetsmarknadsområdet med nära 5 miljarder kronor med minskad lokal närvaro som följd. Dagens budgetförslag innebär en ytterligare minskning nästa år, vilket riskerar att leda till att arbetslösa och nyanlända inte får nödvändigt stöd och att kompetensförsörjningsbehoven på arbetsmarknaden inte kan tillgodoses under reformeringen av Arbetsförmedlingen.

– Staten kan inte ducka för sitt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Landets kommuner lägger redan 5 miljarder kronor årligen på arbetsmarknadsinsatser som tillsammans med utgifter för ekonomiskt bistånd riskerar att öka när staten drar sig tillbaka, säger Anders Knape.

Översyn av krav på medfinansiering inom vuxenutbildningen

SKL har länge drivit att vuxenutbildningen behöver stärkas och nu tas ett flertal steg i rätt riktning.

– Det är bra att regeringen vill se över kraven på kommunal medfinansiering för att få statsbidrag till utbildningsplatser. Att studiestartsstödet, som riktar sig till arbetslösa personer med kort utbildning och stort utbildningsbehov, blir kvar är också positivt, eftersom det är ett konkret verktyg för att rekrytera kortutbildade till studier, säger Anders Knape.

SKL presenterar Ekonomirapporten den 16 oktober. I rapporten, som kommer två gånger per år, ges bland annat en närmare analys av hur förslagen i regeringens budgetproposition påverkar ekonomin i kommuner och regioner.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot