Publicerad: 28 november 2018

Nyhet

Sämre service när Arbetsförmedlingen lägger ner kontor

En fjärdedel av kommunerna saknar idag ett lokalt arbetsförmedlingskontor, och flera kommuner vittnar om otillräckligt stöd trots många arbetssökande. Det visar en kartläggning från SKL.

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL.

Per-Arne Andersson.

Under de senaste åren, 2015-2018, har Arbetsförmedlingen succesivt minskat antalet kontor i landet. I cirka 70 kommuner har Arbetsförmedlingen stängt sina kontor som en del i den förnyelse som pågår på myndigheten. I vissa kommuner har flera hundra personer varit inskrivna i etableringsprogrammet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kartlagt hur det ser ut med arbetsförmedlingens närvaro idag, hur det påverkar samarbetet med kommunerna och vilka möjliga effekter det får för de arbetssökande.

– Kommuner tar idag ett stort ansvar för arbetssökande och för nyanlända i etableringsprogrammet. Trots att det enligt dagens ordning är Arbetsförmedlingen som har det formella ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Därför påverkas kommunerna av förändringar som myndigheten genomför. Framför allt kommuner med många arbetssökande och nyanlända i etableringsprogrammet, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Den lokala närvaron är viktig

För att få reda på mer om hur avsaknaden av arbetsförmedlingskontor påverkar har sju kommuner från olika regioner intervjuats. I flera av kommunerna som saknar kontor får nyanlända och arbetssökande resa till en annan kommun för att träffa en arbetsförmedlare. Några uppger att kommunens personal fått skjutsa personerna till grannkommunen för att de ska få det stöd de behöver.

– Arbetsförmedlingen behöver se över sin dimensionering av personal över landet, och var man har sina kontor. Det är kanske inte möjligt att ha ett arbetsförmedlingskontor öppet varje dag i alla kommuner, men samlokalisering mellan arbetsförmedlingen och kommunen kan vara ett effektivt sätt att möta behoven och upprätthålla servicen till medborgarna och kontakten med de lokala företagen, säger Per-Arne Andersson.

Flera kommuner framför också att det finns en generell brist på individfokus och kontinuitet i insatserna som erbjuds arbetssökande.

– Bristen på personal och lokal närvaro påverkar servicen och det visar också på hur viktigt det är att kommuner som vill och har ett behov, kan ta ett större ansvar för utförandet av arbetsmarknadspolitiska insatser. Idag saknas både regelverk och finansiering för detta, säger Per-Arne Andersson.

Digital kompetens saknas

På de stängda kontorens webbsidor står det att kontoret nu ersätts med ”digitala tjänster och en mer uppsökande verksamhet”. Många av de intervjuade kommunerna menar att de digitala lösningar som erbjuds inte är anpassade till en målgrupp som står långtifrån arbetsmarknaden. Det blir i många fall upp till kommunens personal att hjälpa de arbetssökande rent praktiskt, till exempel med att skriva in sig på arbetsförmedlingen.

Fakta

  • Kartläggningen visar att det vanligaste är att en kommun har ett arbetsförmedlingskontor som är öppet en eller några dagar i veckan. Så ser det ut i 113 kommuner.
  • Att ha ett kontor som är öppet alla dagar i veckan förekommer i 66 kommuner.
  • 72 kommuner har inget kontor alls i kommunen.
  • I 39 kommuner kan tid bokas med en arbetsförmedlare men det finns inget kontor för spontana besök. *

* Siffrorna bygger på statistik från januari 2018.

AF-kontor

Läs vidare

Sakkunnig

Björn Andersson
Utredare avdelningen för utbildning och arbetsmarknad

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot