Publicerad: 6 februari 2019

Nyhet

Så ser folkhälsan ut i Sveriges kommuner och regioner

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar jämförelser av folkhälsan i landet.

Fredrik Lennartsson

Fredrik Lennartsson

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 visar hur hälsan hos befolkningen ser ut men också bakomliggande faktorer som påverkar den, exempelvis utbildning, sysselsättning, trygghet och levnadsvanor. Underlaget är ett verktyg för kommuner och regioner att analysera vilka insatser som krävs för att främja en god hälsa på lika villkor i befolkningen, på kort och på lång sikt.

– En god hälsa på lika villkor i hela befolkningen är en viktig förutsättning för samhällets utveckling, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Fokus i rapporten är jämförelser mellan kommuner och mellan regioner. Resultaten går att jämföra med utvecklingen på nationell nivå och finns också uppdelade utifrån kön, ålder och utbildning.

– Folkhälsoarbetet är en viktig investering för hela befolkningen, tillväxten och välfärden. Rapporten är ett verktyg för kommuner och regioner i deras folkhälsoarbete, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg vid SKL.

Nationella mål

Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation (30 år). Aktiva insatser och ökad samverkan på alla nivåer i samhället krävs för att nå detta mål. Att minska hälsoskillnaderna i samhället är därför ett sektorsövergripande mål som behöver prioriteras högt på den politiska agendan både nationellt, regionalt och lokalt.

Rapporten kan användas som underlag för analys och beslut på lokal och regional nivå. Företrädare för olika verksamheter kan också använda resultaten för systematiskt förbättringsarbete utifrån sina behov och förutsättningar.

Några resultat i korthet

  • Hälsan i befolkningen är fortsatt god men stora skillnader finns mellan olika delar av landet. Dessutom är utvecklingen inte lika gynnsam för dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning, exempelvis sett till medellivslängd, självskattad hälsa, fetma, hjärtinfarkt och lungcancer.
  • Utvecklingen av befolkningens livsvillkor och levnadsförhållanden skiljer sig åt avsevärt mellan kommunerna, sett till behörighet till gymnasiet och långtidsarbetslöshet, liksom upplevelsen av trygghet och tillit som också visar stora skillnader mellan olika grupper i samhället.
  • Levnadsvanorna utvecklas inom några områden positivt, såsom minskad daglig rökning bland unga och bland gravida samt minskad riskkonsumtion av alkohol bland unga. För levnadsvanor, liksom för övriga resultat, finns skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika grupper.
  • Fallskador bland äldre minskar bland kvinnor i de flesta regioner, men betydligt fler kvinnor drabbas jämfört med män. Skador bland barn minskar men det finns regionala skillnader. Pojkar skadas oftare än flickor.

Läs vidare

Sakkunnig

Elisabeth Skoog Garås
Handläggare

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot