Publicerad: 16 mars 2019

Nyhet

Statens ersättning för ensamkommande täcker inte behoven

Statens sänkta ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar har inneburit stora merkostnader för kommunerna. Nu uppvaktar SKL regeringen med krav på förändringar.

Lena Micko, ordförande SKL

Lena Micko

Staten har det ekonomiska ansvaret för mottagandet av asylsökande och nyanlända ensamkommande barn och unga. Den 1 juli 2017 infördes ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn och unga som innebar en sänkning med mellan 30 och 60 procent. SKL var i sitt remissyttrande kritisk mot de kraftiga sänkningarna.

– SKL och kommunerna såg, precis som regeringen, att det fanns ändringar som var möjliga, och kanske nödvändiga, att göra. Men vi var starkt kritiska mot att sänkningen av ersättningen var så kraftig, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Kommunerna ger stöd efter behov trots brist på ersättning

SKL har nu kartlagt konsekvenserna av det nya ersättningssystemet, som har förändrat kommunernas förutsättningar att ta emot ensamkommande barn och unga. Ersättningen från staten är 750 kronor per person och dygn medan kartläggningen visar att den faktiska kostnaden för kommunerna är 1000 kronor. Det nya ersättningssystemet har inneburit en extra kostnad på drygt en miljard kronor för kommunerna sedan det trädde i kraft.

Regeringens kalkyl byggde på att en stor andel av de ensamkommande som nu är myndiga skulle bo i eget boende. SKL:s kartläggning visar dock att majoriteten av dessa är fortsatt placerade, framför allt i stödboenden. De är i fortsatt behov av stöd och har svårt att etablera sig på den ordinarie bostadsmarknaden.

Idag får kommunerna ersättning för insatser för särskilda vårdbehov, men bara om de inleds före 18-årsdagen. Det finns dock ett stort vårdbehov för gruppen ensamkommande som redan fyllt 18 år. Detta är inte minst aktuellt när det gäller alla de unga vuxna som nu får uppehållstillstånd för studier enligt den så kallade gymnasielagen, en grupp med betydande behov.

Kommunerna försöker ge ensamkommande det stöd de fortsatt behöver, men den statliga underfinansieringen bidrar till att en majoritet av landets kommuner uppger underskott inom individ- och familjeomsorgen.

Krav på att regeringen agerar

SKL har nu skickat en skrivelse till regeringen som tar upp behovet av ändringar i ersättningssystemet för att göra det möjligt för kommunerna att kunna hantera situationen.

– Kommunerna behöver få rätt förutsättningar för att kunna möta unga vuxnas behov av stöd. Vi hoppas på snabb respons från regeringen och att vi kan få till stånd en bra dialog kring detta, säger Lena Micko.

Läs vidare

Sakkunnig

Ove Ledin
Handläggare

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot