Publicerad: 1 februari 2019

Nyhet

Statens styrning ökar – utvecklingen måste vända

Den statliga detaljstyrningen av kommuner och regioner har ökat visar Statskontoret i en ny rapport. Det är slutsatser som borde vara en väckarklocka för regeringen.

Lena Micko

Lena Micko

Under 2018 har statens styrning av kommuner och regioner ökat både i omfattning och detaljeringsgrad jämfört med 2017. Det konstaterar Statskontoret i två rapporter för 2018, som är en del av den årliga uppföljning av utvecklingen från 2017 till 2020.

Statskontoret konstaterar bland annat att det har tillkommit 33 nya riktade statsbidrag under förra året och att styrningen sträcker sig långt in i kommunernas och regionernas verksamheter. Styrningen påverkar därmed inte bara vad som ska göras utan även hur det ska utföras.

– Vi har under lång tid påpekat att det här är en utveckling som måste vända. Detaljstyrning och allt fler riktade statsbidrag minskar effektiviteten och möjlighet att bedriva en god välfärd, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Detaljer bör beslutas lokalt

SKL pekar på att utvecklingen av statens styrning går stick i stäv med det lokala självstyret och regeringens egna uttalade intentioner.

– Statens roll är att styra på ett övergripande plan, men detaljerna i hur resurser ska användas måste vara upp till varje kommun och region att besluta utifrån de lokala behoven och förutsättningarna, säger Lena Micko.

Detaljstyrning hindrar utvecklingen

Statskontoret drar slutsatsen att den nuvarande statliga styrningen gör det svårt för kommuner och regioner att bedriva verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Statens styrning riskerar också att leda till en minskad likvärdighet i service, när bland annat lagar och riktade statsbidrag slår olika i olika kommuner och regioner. De befolkningsmässigt små kommuner som ofta har störst behov av statlig styrning och stöd kan exempelvis ha svårt att möta de krav som kopplas till de olika statsbidragen.

Inför klustrade utvecklingsbidrag

SKL ser minskad detaljstyrning som nödvändig för att klara välfärdens utmaningar framöver. Förbundet har bland annat föreslagit en modell för att minska den stora andelen riktade statsbidrag till skolan. Modellen innebär att nuvarande riktade statsbidrag främst förs över till generella bidrag, en mindre andel omvandlas till klustrade utvecklingsbidrag medan endast fem till tio procent skulle finnas kvar som riktade bidrag för specifika satsningar.

– Den statliga detaljstyrningen måste minska genom att bland annat omvandla riktade statsbidrag till generella. I dagsläget skapar styrningen en ryckighet och en kortsiktighet för Sveriges kommuner och regioner. Det leder också till en betungande administration och att det lokala politiska handlingsutrymmet undermineras, säger Lena Micko.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom, chef för avdelningen ekonomi och styrning

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot