Publicerad: 14 augusti 2019

Nyhet

Statsbidrag för ökad likvärdighet riskerar slå fel

Skolverkets utvärdering av statsbidraget för en ökad likvärdighet bekräftar de problem med bidraget som SKL visat på, i både skrivelse och samtal med regeringen.

Anders Knape

Anders Knape, SKL.

– Nu när både vi och Skolverket kan konstatera att det finns bekymmer med bidraget så hoppas jag att regeringen tar initiativ till nödvändiga förändringar, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Se över konstruktionen

I skrivelsen har SKL uppmanat regeringen att se över konstruktionen och villkoren för statsbidraget för en likvärdig skola. Skolverkets utvärdering visar nu med all tydlighet att bidragets konstruktion behöver förändras. En kommun måste kunna ha manöverutrymme att hantera förändringar som uppstår.

Det som kan se ut som minskade kostnader per elev och neddragningar kan vara konsekvenser av ett ökat elevantal och att tidsbegränsade satsningar avlutats. Det sätt på vilket redovisningen och uppföljningen ska ske har också visat sig bidra till ökad administration, hos både myndigheten och huvudmännen.

Risk för sämre likvärdighet

Det mest oroväckande är dock Skolverkets slutsats att bidragets konstruktion riskerar att bidra till försämrad likvärdighet. SKL har i flera sammanhang lyft kommunernas försämrade ekonomiska läge, och att neddragningar inom flera välfärdsområden är att vänta.

Bidragets kostnadsvillkor, och kommunernas oro inför eventuella återbetalningskrav, kan leda till att kommuner med en mer gynnsam ekonomisk utveckling kan ta del av bidraget, medan kommuner med en mer ansträngd ekonomi som behöver göra besparingar för att klara sitt välfärdsuppdrag inte kommer att kunna ta del av bidraget. Likvärdighetsbidragets konstruktion riskerar därmed att förstärka ojämlikheten i skolans finansiering.

– De kommuner vars skolutveckling regeringen säger sig vilja stödja särskilt kommer därmed att missgynnas, säger Anders Knape.

Det som gör skillnad

SKL har länge drivit frågan om färre riktade och fler generella statsbidrag till skolan. Detta då de riktade bidragen skapar en kortsiktighet och ryckighet som försvårar för kommunerna att ta sitt ansvar för skolutveckling. Kunskapen om vad som krävs för skolutveckling är idag bred och väl grundad i såväl svensk som internationell forskning.

– Vi vet vad som gör skillnad och har betydelse för skolans utveckling. Långsiktighet och stabilitet är centrala framgångsfaktorer. Likvärdighetsbidraget skulle, rätt utformat, kunna bidra till detta, säger Anders Knape.

Läs vidare

Sakkunnig

Per-Arne Andersson
Avdelningschef, utbildning och arbetsmarknad

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot