Publicerad: 14 september 2017

Nyhet

Större andel gymnasieelever tar examen

Andelen gymnasieelever som tar examen ökar. Men en stor grupp hoppar av eller når inte målen. Inkluderande lärmiljöer kan vara ett sätt att få fler unga att fullfölja utbildningen.

Foto

Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL.

Årets rapport Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2017 visar att andelen elever som tar examen inom tre år har ökat på både yrkes- och högskoleförberedande program. I omkring var femte kommun med egen gymnasieverksamhet har andelen elever på nationella program som tar examen ökat kontinuerligt de senaste tre åren.

– Det är positivt att en större andel elever tar sin examen och många kommuner arbetar hårt med detta. För att få ännu fler att klara sina studier behöver övergången från grundskolan bli smidigare och utbildningen på introduktionsprogrammen stärkas upp. Fler måste bli behöriga och ta examen från ett nationellt program, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

Åtgärder för att alla unga ska slutföra en gymnasieutbildning har varit i fokus för såväl Gymnasieutredningen liksom för SKL:s projekt Plug In sedan starten 2012.

Fokus på skolans lärmiljöer

Temat i årets Öppna jämförelser – Gymnasieskola är inkluderande lärmiljöer – hur skolan bättre kan möta elevers olikheter och behov. Det handlar om såväl skolans fysiska och pedagogiska som psykosociala lärmiljöer.

– Genom att flytta fokus från elevens eventuella svårigheter till skolans undervisning och organisation kan vi bli ännu bättre på att möta individers olika förutsättningar. Det handlar inte om att ta ifrån eleverna deras eget ansvar, utan att skolans alla delar ska stödja varje elevs behov och förutsättningar, säger Per-Arne Andersson.

Utifrån kommunernas erfarenheter har SKL identifierat tio framgångsfaktorer i arbetet med utveckla mer inkluderande lärmiljöer i skolan, där synen på eleverna är en. Exempel på övriga faktorer är goda relationer mellan elever, skolpersonal och hemmet samt ledarskapet i hela styrkedjan från politiker och förvaltning till rektorer och lärare.

Åtta av tio elever nöjda med skolan

Nytt i årets rapport är en sammanställning av elevernas syn på skolan, utifrån Skolinspektionens undersökning Skolenkäten. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna har en positiv syn på skolan – och 84 procent håller med om påståendet ”Jag är nöjd med min skola som helhet”. Nio av tio elever svarar att de känner sig trygga i skolan.

Sämre resultat blir det på påståendet ”Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer”, där bara 65 procent av eleverna håller med. Det stämmer överens med resultat från undersökningar i grundskolan och visar på en av skolans stora utmaningar. Under hösten kommer SKL att lyfta fram ny forskning som visar på sambandet mellan delaktighet och inflytande och elevers motivation.

Öppna jämförelser – Gymnasieskola 2017

Fakta

  • I 46 kommuner med elever på yrkesprogram och 41 kommuner med elever på högskoleförberedande program ökade andelen med uppnådd examen inom tre år kontinuerligt mellan åren 2014-2016.
  • Sammantaget har andelen elever på nationella program som uppnått examen inom tre år ökat från 67 till 71 procent på yrkesprogram och från 74 till 76 procent på högskoleförberedande program under de senaste tre åren.
  • Genomströmningen (det vill säga elever som uppnår examen) på nationella program är något högre i kommunala skolor än i andra huvudmäns skolor. Störst förbättring ser vi bland männen och skillnaden mellan kvinnors och mäns genomströmning har minskat under perioden.
  • Beskrivningen av genomströmningen inom fyra år inkluderar även elever som påbörjat sin utbildning på introduktionsprogram. Cirka 71 procent av eleverna uppnår en examen inom fyra år, vilket är nästan 2 procentenheter mer än ett år tidigare.
  • Andelen elever som uppnår grundläggande högskolebehörighet inom tre år har ökat bland elever på nationella program och uppgår nu till 76 procent bland elever på högskoleförberedande program och 31 procent bland elever på yrkesprogram.
  • Uppföljningen av ungdomars övergång till arbete och studier efter gymnasieskolan rör än så länge elever som följt gymnasieskolan före förändringarna 2011 och visar att allt större andel fått en etablerad ställning på arbetsmarknaden.

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot