Publicerad: 12 december 2017

Nyhet

Tydliga utmaningar i ny skolrapport

Öppna jämförelser för grundskolan visar på både orosmoln och ljuspunkter. I många kommuner har resultaten försämrats. Samtidigt visar internationella studier att elevernas kunskaper stärkts.

Per-Arne Andersson.

Årets Öppna jämförelser – Grundskola 2017 beskriver i första hand resultat från läsåret 2016/17. Syftet är att ge huvudmän och skolor underlag för skolutveckling och möjlighet att jämföra sina resultat med andra.

– Vi ser att det varit ett tapp förra läsåret, men jag vill vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser om orsaker. Däremot tror jag att vi med säkerhet kan säga att den svenska skolan i flera delar är ansträngd just nu. Det handlar både om svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att vi har många nya elever som gått kort tid i svensk skola, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Webbsändning där resultaten kommenteras

Skillnad i elevsammansättning påverkar

Av statistiken framgår att andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram varierar mellan kommuner från 57 till 96 procent. Bland de kommuner som har lägst andel behöriga har andelen nyanlända elever i årskurs 9 varit som störst. Omvänt har de kommuner som har högst resultat i genomsnitt väsentligt mindre andel nyanlända elever.

– Klyftorna i resultat mellan elever med olika familjebakgrund är oacceptabelt stora och märks i både internationella studier och nationell statistik. Även om skolan kan göra mycket, kan den inte ensam bryta den ökande ojämlikheten i samhället. Här behövs en bred kraftsamling, säger Per-Arne Andersson.

I rapporten beskriver vi även kommunernas resultat i relation till elevernas socioekonomiska bakgrund. Av resultaten framgår att det finns kommuner vars elever lyckas bra i skolan trots svårare förutsättningar. Nykvarn och Borgholm lyfts fram som exempel på kommuner vars resultat är högre än förväntat givet elevsammansättningen i kommunens skolor.

En annan viktig aspekt, som tas upp i rapporten, är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat, som i många kommuner fortsätter att öka. Pojkar uppnår till exempel i lägre utsträckning gymnasiebehörighet än flickor och skillnaderna i resultat mellan könen har ökat de senaste åren.De långsiktiga konsekvenserna av att pojkar halkar efter i skolan är en fråga vi måste arbeta vidare med, säger Per-Arne Andersson.

Gemensamma styrkor och utmaningar

Från och med i år omfattar Öppna jämförelser ett antal frågor från Skolinspektionens Skolenkäten, där eleverna ger sin syn på skolan. Genomgående för de årskurser som ingår i undersökningen, är att de frågor som rör huruvida eleverna får hjälp av sina lärare och känner sig trygga i skolan får höga resultat och har låg spridning mellan kommunerna.

Frågorna om studiero och motivation har däremot lägst resultat och störst spridning mellan kommuner. Resultaten visar att det finns en rad gemensamma utmaningar och styrkor i det svenska skolsystemet. Ödeshög och Nacka har båda höga resultat. I rapporten berättar de om sitt arbete.

Fakta

  • Statistiken i Öppna jämförelser – Grundskola baseras på uppgifter från Skolverket, Skolinspektionen och Statistiska centralbyrån.
  • All statistik finns att hämta i kommun- och landstingsdatabasen Kolada.
  • I år redovisas inte det sammanvägda resultatet (skolrankningen) i rapporten. Detta finns att hämta i Kolada.
  • Uppgifter om betygsresultat i årskurs 9 läsåret 2016/17 omfattar åter samtliga elever.
  • Skolverkets rekommendation om att exkludera elever med okänd bakgrund gäller enbart läsåret 2015/16.
  • Statistiken om elevernas betygsresultat finns uppdelad på kön. Detta gäller däremot inte resultat från Skolenkäten.

Läs vidare

Pressjour








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot