Publicerad: 21 januari 2016

Nyhet

Allt fler kommuner och landsting beslutar om heltid

Nästan sex av tio kommuner och tre av fyra landsting har fattat beslut om rätt till heltid eller önskad sysselsättningsgrad. Det är en ökning sedan en liknande undersökning för tre år sedan.

Under de senaste sex åren har 30 000 fler medarbetare i kommunerna och 12 000 i landstingen börjat arbeta heltid. SKL:s bedömning är att antalet heltidsarbetande i kommuner och landsting ska ha ökat med ytterligare 25 000 till i slutet av 2016.

Heléne Fritzon, ordförande i förhandlingsdelegationen, SKL.

– Det är mycket positivt att fler arbetsgivare har heltidsfrågan högt på dagordningen. Utvecklingen mot att fler jobbar heltid har varit för långsam, vilket i huvudsak beror på de stora skillnaderna mellan arbetsgivarna, säger Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

– Det finns några spjutspetsar som har visat att det går att organisera verksamheter med heltider. Det är viktigt att vi får till en motsvarande utveckling på bredden, säger Heléne Fritzon.

Kommuner och landsting behöver rekrytera ungefär en halv miljon nya medarbetare under en tioårsperiod för att ersätta medarbetare som går i pension och för att möta ökade behov av välfärd.

– Det är nödvändigt att fler arbetsgivare arbetar aktivt med heltidsfrågan både för att klara framtida rekryteringar och för att öka jämställdheten. Att heltid blir norm i välfärden är en framtidsfråga, säger Heléne Fritzon.

en äldre man blir körd i en rullstol av en sjuksköterska.

– Målet är 25 000 fler heltidsarbetande i slutet av året. Jag är övertygad om att ökningen kan bli ännu större de kommande åren i takt med att allt fler arbetsgivare prioriterar heltidsarbetet, säger Heléne Fritzon.

Erfarenheter från kommuner som drivit framgångsrikt heltidsarbete visar att skiftet från traditionell bemanning till en heltidsorganisation är komplext, att det är viktigt med ett politiskt beslut om heltid och att resurser avsätts för förändringsarbetet. Så gott som alla medarbetare på arbetsplatsen kan påverkas av förändringarna, även de som redan har en heltidsanställning.

– Det är fullt förståeligt att det tar tid att genomföra det stora förändringsarbete som rätt till heltid innebär. Fler heltider kan till exempel innebära fler helgpass och att arbetstiden förläggs på olika arbetsställen. Både arbetsgivare och fackliga organisationer har ett ansvar för att skapa förståelse kring detta, säger Heléne Fritzon.

Fakta

  • 6 av 10 kommuner i undersökningen har fattat beslut om heltid/önskad sysselsättningsgrad. 2015 har minst 135 kommuner – 57 procent av de 238 kommuner som svarat – fattat politiskt beslut rörande rätt till heltid eller önskad sysselsättningsgrad. I undersökningen från 2012 hade 48 procent av de 259 kommuner som då deltog ett politiskt beslut.
  • Antalet landsting som har fattat politiskt beslut har fördubblats. 3 av 4 landsting, 14 landsting/regioner har idag ett politiskt beslut. Motsvarande siffra i 2012 års undersökning var 7. I 11 landsting/regioner omfattar besluten alla deltidsanställda.
  • Inga tydliga samband i undersökningen mellan fler heltider och ökade kostnader. Ungefär hälften av kommunerna och landstingen/regionerna svarar att de inte vet om heltidsanställning/önskad sysselsättningsgrad medfört ökad kostnad. Av de som svarat är det ungefär lika många som svarat ja som svarat nej.
  • Ingen tydlig koppling mellan fler heltider och delade turer. Hos 16 kommuner - 12 procent - av de kommuner som fattat politiskt beslut har delade turer har ökat. (men 50 procent svarar att de inte vet)
  • Enkätundersökningen genomfördes våren 2015. 238 av 290 kommuner samt 19 av 20 landsting/regioner har svarat. Det är en uppföljning av en liknande undersökning som gjordes 2012. Resultaten är dock inte helt jämförbara eftersom det inte är samma kommuner som svarat i de två undersökningarna.

Läs mer

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot