Färre på sjukhus kräver omställning av vården

Vårdskador och bristande tillgänglighet bidrar till att patienter vårdas på sjukhus i onödan. Vid SKL:s seminarium i Almedalen var slutsatsen att det krävs flera åtgärder för att lösa problemen.

För att använda hälso- och sjukvårdens resurser ännu mer effektivt, krävs bland annat att sjukhusens vårdplatser används till de patienter som verkligen behöver sjukhusens resurser. SKL:s journalgranskning som nu genomförts i fem år, visar att kostnaderna för de patienter som blir kvar på sjukhus efter att ha drabbats av vårdskada som egentligen kunde undvikits, ligger på totalt nio miljarder kronor årligen. Därtill kommer patienter som kan behandlas i primärvården eller med kommunens hemtjänst.

– Det behövs flera olika åtgärder för att lösa problemen och det kommer att ta tid, men vi är på rätt väg, sa tillförordnade sjukvårdsministern Annika Strandhäll vid SKL:s seminarium ”Ingen på sjukhus i onödan” under Almedalsveckan.

Hon pekade bland annat på den nya lagstiftningen från kommande årsskifte, som ökar kraven på de aktörer som behöver samverka runt en patient som ska skrivas ut från sjukhus.

– En annan mycket viktig faktor är den organisation för bättre kunskapsstyrning i vården som nu ska införas i alla landsting och regioner, så att vi gör det vi vet att vi borde göra. Den kunskapsstyrningsmodell vi etablerar kommer att rädda liv, sa Anders Henriksson, SKL:s 1:e vice ordförande.

Tillgänglighet och kontinuitet

Även brister i tillgängligheten och kontinuiteten pekades ut som faktorer som bidrar till att patienter hamnar på sjukhus i onödan.

– Majoriteten av de patienter som läggs in borde ha tagits om hand tidigare. Här handlar det om att primärvården behöver byggas ut. Det behövs en lagstiftning som medger att olika aktörer kan ta del av viktig information runt patienten, och det måste vara tydligt för alla inblandade vem som har ansvar för vad, sa Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges läkarförbund.

– Utmaningen är att få till en bred politisk uppgörelse som kan hålla över mandatperioderna. En sådan omställning av vården kommer att ta kanske tio år att genomföra, men givetvis behöver saker hända innan dess, sa Annika Strandhäll.

Gemensam färdriktning

Bland övriga åtgärder finns kompetensförsörjningen, som i sin tur hänger samman med arbetsvillkor.

– För att attrahera nya medarbetare behöver vi våga tänka nytt och använda oss bättre av de möjligheter digitaliseringen ger, för att till exempel ta bort onödig administration. Dessutom behöver vi använda oss mer av patienternas egen kunskap om sig själva och sin sjukdom, sa Anders Henriksson.

– En mer stabil bemanning innebär en kontinuitet som är bra även för läkarna, sa Heidi Stensmyren.

Deltagarna i panelen var överens om att flera olika saker påverkar varandra och om vikten av att jobba med flera olika åtgärder samtidigt.

– De brister vi upplever idag leder också till en oacceptabel ojämlikhet ur patienternas perspektiv. Det är bra att vi kan se de gemensamma behoven här och komma överens om en gemensam färdriktning som innebär vård så nära patienten som möjligt, sa Anders Henriksson.

Panelen

I panelen deltog Anders Henriksson, 1:e vice ordförande SKL, Annika Strandhäll, tillförordnad sjukvårdsminister, Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund samt Ejja Häman Aktell, äldreomsorgschef Skellefteå kommun och Hans Rutberg, ordförande i Svenska läkaresällskapets kommitté för säker vård. Moderator var Willy Silberstein.

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot