Förenklad samverkan är nödvändig för kommunerna

Det behöver vara enklare att samverka över kommungränsen och den statliga detaljstyrningen måste minska. Det var några av slutsatserna från SKL:s seminarium om kommunernas framtida utmaningar.

 Det blir allt större andel yngre och äldre i befolkningen. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar och behovet av investeringar blir allt större i kommunerna. Storstadsregionerna växer samtidigt som antalet små kommuner med allt färre invånare ökar. Det är en situation som kräver en rad olika åtgärder.

– Om vi vill ha likvärdiga förutsättningar att utveckla hela landet måste vi också se till att prioritera så att det finns möjlighet att ta del av välfärden oavsett var man bor, sa Carola Gunnarsson, ledamot i SKL:s styrelse, under samtalet om hur kommunerna ska klara välfärdsuppdraget i framtiden. Hon pekade på att statens regelverk är det som framför allt påverkar kommunernas förutsättningar.

– Vi har 290 olika kommuner, som alla har sina unika lokala förutsättningar. För att kunna effektivisera och rationalisera är det främst den statliga detaljstyrningen som behöver minskas.

Mindre betungande statsbidrag Den statliga styrningens negativa effekter för kommunernas utveckling var även något som civilminister Ardalan Shekarabi visade förståelse för.

– De riktade statsbidragen ska bli färre och framför allt mindre byråkratiskt betungande för kommunerna.

Ardalan Shekarabi nämnde även att staten behöver ta ansvar för den digitala utvecklingen i hela landet och se över utjämningssystemet. Han liksom Heléne Fritzon, ordförande för kommittén Stärkt kapacitet i kommunerna, ansåg att det är nödvändigt med förbättrade samverkansformer som underlättar för kommunerna att utföra sitt uppdrag.

– Vi behöver kunna samverka mellan kommunerna. I dag får vi bara arbeta inom den egna kommunen och kan till exempel inte ens åka med hemtjänstbilen över för att ge stöd till den brukare som bor precis på andra sidan, sa Carola Gunnarsson.Problematik kring tillväxtfokus Panelen hade en diskussion kring att kommunen å ena sidan kan vilja förmedla en positiv och attraktiv bild till omvärlden och å andra sidan kan ha stora utmaningar med tillväxten. Journalisten PO Tidholm såg det som problematiskt.

- Jag anser att det kommunala självstyret har ett högt pris för medborgaren. Numera tävlar kommunerna om inflyttning och tillväxt. Man tvingas att konkurrera på grund av att man är fast i en attraktivitetsdiskurs istället för att be staten om hjälp för att hantera utmaningarna.

Josefina Syssner, kommunstrategisk forskare, ansåg att en kommun med stora utmaningar ofta känner ett orimligt ansvar för att situationen har uppstått. – När det inte går bra för kommunen är det en känsla av ett misslyckande för den lokala politiken. Detta trots att de sällan är ansvariga för att kommunens tillväxt inte går framåt utan det beror snarare på nationella eller globala aspekter.

Panelen

I panelen deltog Carola Gunnarsson, SKL:s arbetsutskott, Ardalan Shekarabi, civilminister, Heléne Fritzon, ordförande för kommittén Stärkt kapacitet i kommunerna, Josefina Syssner, forskare Centrum för kommunstrategiska studier, Po Tidholm, journalist och debattör.

Moderator: Margit Silberstein

Läs vidare

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot