Publicerad: 23 oktober 2019

Debatt

Barnens hälsa är hela samhällets ansvar

Vi står inför en stor samhällsutmaning. Många barn rör sig för lite och fler än någonsin lider av fetma. Fler barn och unga upplever att de lider av psykisk ohälsa. Dessutom ökar ojämlikheten i hälsa mellan olika grupper. Det är en utveckling som måste vändas.

Studie efter studie visar att många unga rör sig mindre än de 60 minuter per dag som rekommenderas av WHO. Den senaste Pep-rapporten, en enkätundersökning bland barn mellan 4-17 år, bekräftar bilden. Där framkommer bland annat att var femte 7-9-åring sitter tre timmar eller mer framför en skärm varje dag utanför lektionstid.

Kommuner och regioner har ett stort ansvar för att förbättra förutsättningar för hälsa och samtidigt minska de ökande skillnaderna mellan olika grupper. Det är på den lokala nivån, i det dagliga livet, i mötet med varandra och med välfärdens tjänster såsom skolan, vården och omsorgen som hälsan för flickor och pojkar, kvinnor och män, påverkas till det bättre eller till det sämre.

Idag anordnar vi tillsammans konferensen ”Skaraborgs skolor i rörelse” i Skövde. Tillsammans representerar vi den lokala, regionala och nationella nivån. Västra Götalandsregionen antog nyligen en strategi för ökad fysisk aktivitet och Skaraborg har på ett framgångsrikt sätt påbörjar arbetet genom att öppna upp stuprör och arbeta tvärsektoriellt. För att komma till bukt med bland annat ett ökande antal barn med övervikt eller fetma har Skaraborg idag ett strukturerat arbete med att främja goda vanor på mödravårdscentraler, barnhälsovården, skolhälsovården, familjecentraler med mera.

Vi som arbetar med dessa frågor dagligen vet vad som behövs göras för att vi ska kunna vända utvecklingen. Folkhälsa är hela samhällets ansvar.

Motivera

Barn kommer inte att röra på sig mer eller äta bättre genom pekpinnar. Det visar inte minst Pep-rapporten, där barnen själva svarar på frågor om bland annat kost och rörelse. Snudd på alla, 98 procent, vet att det är bra att äta frukt och grönsaker – men bara fyra av tio gör det en gång om dagen. För rörelse handlar det också om motivation och om att bygga upp ett självförtroende. Det gäller att ha ett inkluderande förhållningssätt där alla ges utrymme att vilja, våga och kunna.

Stötta skolan

Skolan har självklart en mycket viktig roll som arena för att nå och engagera barn och deras vårdnadshavare. Barn som mår bra har också lättare att lära. Skolan har ett ansvar att uppväga skillnader i förutsättningar. Men skolan kan inte stå ensam med ansvaret. Det finns ett stort behov av stöd och samarbeten. Det visar inte minst det material, Pep-Skola, som Generation Pep tagit fram för tillsammans med forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs Universitet och Karolinska Institutet. Idag använder fler än 1000 skolor i 220 kommuner materialet.

Bygg in rörelse

De närmaste åren kommer kommunerna att investera i över tusen nya byggnader, bland annat skolor och förskolor. Då finns chansen att bokstavligen bygga in fysisk aktivitet. Det gäller också för utvecklingen av idrotts- och fritidsanläggningar. Här finns stora möjligheter att minska klyftorna, öka jämlikheten mellan könen och nå fler grupper. Det handlar självklart också om planering av infrastruktur – som både främjar rörelse och bidrar till en bättre miljö.

Spräng stuprören

Det går inte att dela upp hälsofrågorna på olika verksamheter. De måste finnas överallt från samhällsplaneringen till kostråden på mödravårdscentraler. Det är en övergripande budgetfråga och folkhälsoperspektivet behöver synliggöras i alla politikområden och på alla nivåer.

Arbeta långsiktigt

Det tar tid att vända utvecklingen och se tydliga resultat. Därför måste det finnas resurser och politiska beslut som stödjer ett långsiktigt arbete. Det behövs också stöd i form av kunskapsutbyte, lärande exempel och möjligheter till forskning.

Samhällets kostnader för konsekvenserna av fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor uppgår till många miljarder kronor varje år. Ser vi till att våra barn har förutsättningar till rörelse och goda livsvillkor skapar vi ett friskare samhälle. Det ger både mänskliga och samhällsekonomiska vinster.

Anders Knape, ordförande SKL

Carolina Klüft, verksamhetschef Generation Pep

Christer Östholm, Västra Götalands Idrottsförbund

Gunilla Druve Jansson, ordförande Östra hälso- och sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen

Katarina Jonsson, ordförande, Skaraborgs kommunalförbund

Artikeln publicerades på Altinget.se den 23 oktober 2019

Sakkunnig

Filippa Myrbäck
Handläggare

Christin Appel
Utredare

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot