Publicerad: 30 juli 2019

Debatt

Det framgångsrika Sverige byggs lokalt

Framtiden möts inte med en starkare stat på bekostnad av kommuner och regioner. Landets 290 kommuner och 20 regioner är kittet som håller samman Sverige.

Den lokala och regionala nivån har bevisat att den klarar kriser och utmaningar. Att Sverige klarade den djupa finanskrisen på 1990-talet beror till stor del på den lokala och regionala nivån. Att populism och extrema yttringar har mindre framgång i Sverige än i Europa beror också till stor del på den lokala och regionala nivåns styrka

Vi står nu, precis som vi har gjort förr, inför stora och sammansatta utmaningar. Fler än varannan region och knappt hälften av kommunerna räknar med att årets verksamhet går med underskott. Att färre ska försörja fler som en följd av demografin, rekryteringsbehovet, skiftet i arbetssätt genom digitalisering och bristen på handlingsfrihet inom vissa områden är några faktorer som påverkar morgondagens välfärdstjänster.

Det har blivit på modet i vissa kretsar att kräva en stark stat; landet ska växa genom centralisering. Förespråkarna undviker dock att svara på följande: Vilka välfärdstjänster skulle bli bättre? Hur skulle de samlade skatterna, vilket ligger latent i resonemanget, bli större? SKL:s medlemmar svarar för 8 av 10 välfärdstjänster och får höga betyg i kvalitetsundersökningar. Staten, i den mån den finns kvar runt om i landet, brottas med besvärande lågt anseende för centrala verksamheter som arbetsförmedling och försäkringskassa.

Grunden för den starka lokala och regionala nivån är skattekraft och självstyrelse samt finansieringsprincip. Det är i dialog med invånarna lokalt som skola, vård och omsorg ska utformas, likväl som skattesatsens storlek, ungdomens hus och bostadsplanering. I lokalsamhället finns tillit och närhet. Det finns många länder i Europa där den lokala nivån saknar beskattningsrätt och beslutskraft. De är sämre rustade för både välfärdsuppdraget och kriser.

Landets kommuner och regioner ställer nu om välfärdstjänsterna till den moderna tiden. Staten kan stödja omställningen. Det finns en mängd lagar och regler som behöver moderniseras för att exempelvis digitala verktyg ska kunna frigöra kompetens. Den statliga detaljstyrningen måste minska, och staten sluta lägga nya uppdrag på kommuner och regioner som inte är finansierade.

Känslan att vara övergiven förstärks hos invånare, kommuner och regioner när staten drar tillbaka välfärdstjänster från landsbygden. Och när staten inte tar ansvar för bredband i hela landet. Bristen på digital infrastruktur drar en besvärande linje mellan stad och land.

SKL har tidigare konstaterat att statens finanser är starka. Det är inte rimligt att man lokalt tvingas till hårda prioriteringar och höjd skatt, medan staten samlar i ladorna. Det statliga utjämningssystemet med dess olika delar behöver ses över i ett sammanhang. Det är mer än resurser som måste föras in i ekvationen. Diskussionen kring kostnadsutjämningen visar på ökad polarisering mellan stad och land, som om den fördjupas, riskerar sammanhållningen.

Regeringen initiativ till en välfärdskommission är bra, vi behöver ett nytt samtal. Regeringen har identifierat flera viktiga utgångspunkter. En nyckel är den egna rollen. Om riksdag och regering respekterar finansieringsprincipen, prioriterar generella statsbidrag före detaljstyrda och tar över kostnadsansvaret för exempelvis LSS så får kommuner och regioner en rättvis chans att bättre utföra sitt uppdrag.

Det framgångsrika Sverige byggs lokalt, det har historien lärt oss. Det gäller också framåt.

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Artikeln publicerades i Expressen den 30 juli 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot