Publicerad: 3 juli 2019

Debatt

Hallå finansministern, så minskar du 90 miljardersgapet!

Finansdepartementet beräknar ett underskott på 90 miljarder kronor för kommunsektorn till 2026. SKL delar den bedömningen och pekar på sex åtgärder som staten genast kan vidta.

Kommunernas och regionernas framtida utmaningar är stora. Mer än hälften av regionerna och 110 kommuner räknar med underskott redan i årets resultat. Finansminister Magdalena Andersson har pekat på att år 2026 skulle kommuner och regioner behöva 90 miljarder kronor mer än i dag om välfärden ska utvecklas i takt med det ökande antal äldre, barn och unga. Det är en bedömning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar.

Nu behöver kommuner och regioner fokusera på nya arbetssätt och arbetsmetoder, digitaliseringens möjligheter, effektiviseringar och förebyggande hälsoarbete. Men staten måste också dra ett rejält strå till stacken för att ge sektorn förutsättningar att hantera befolkningsförändringarna.

SKL har ett antal förslag till åtgärder som regeringen kan åtgärda för att både minska gapet på 90 miljarder kronor och använda de samlade offentliga finanserna på ett effektivt sätt:

1. Minska detaljstyrningen och minska antalet riktade statsbidrag

Den statliga detaljstyrningen av kommuner och regioner måste minska till förmån för långsiktighet och samsyn om nödvändiga, varaktiga förändringar.

Ett område är skolan, där de 70-tal detaljstyrande bidragen hindrar utvecklingen utifrån de lokala behoven. Ett annat är hälso- och sjukvården, där antalet överenskommelser med detaljerade krav behöver minska ordentligt. Istället behövs en gemensam, kraftfull strategi och riktad satsning för omställningen till en nära vård och omsorg. Vi har tagit ett antal viktiga steg i de nyligen tecknade överenskommelserna där exempelvis satsningarna på välfärdens medarbetare har en betydligt större flexibilitet.

2. Stjälp inte över statliga kostnader på kommunerna

Finansieringsprincipen ska respekteras så att den nivå som beslutar om en reform också ska betala för den. Staten måste nu sluta att lägga på nya uppdrag på kommuner och regioner, som endast delvis finansieras av staten.

En rad förändringar i socialtjänstlagen och andra regelverk har vidgat socialtjänstens uppdrag, med ökade kostnader för utredningar, placeringar, dokumentation och uppföljning som följd. Även i mottagandet av ensamkommande barn och unga ser vi att staten stjälper över kostnaderna. Sedan staten sänkte ersättningarna till kommunerna 2017 har kostnadsövervältringen varit mer än 1 miljard kronor. När ett ensamkommande barn beviljas svenskt medborgarskap upphör dessutom all statlig ersättning till kommunerna.

3. Ta ansvar för hela landets arbetsmarknad

Finansieringen av Arbetsförmedlingen har minskat rejält och antalet arbetsförmedlingskontor blir allt färre. Kvar står kommunerna med ansvaret utan att varken ha uppdraget eller finansieringen, eftersom arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar. Kommuner och regioner axlar gärna ett större ansvar, men då måste finansieringsprincipen också råda.
Arbetsförmedlingens nedmontering drabbar också särskilt utsatta grupper såsom nyanlända med behov av en längre etableringsperiod. När den statligt uppsatta etableringstiden är över får kommunerna ofta ta över uppdraget, men helt utan finansiering.

4. Ta över ansvaret för personlig assistans

Modellen med två huvudmän för personlig assistans fungerar inte. Mellan 2009-2017 ökade kostnaderna för kommuner och regioner med över 2,5 miljarder kronor och kostnadsökningen fortsätter. Det är en ohållbar situation, inte minst för mindre kommuner. Personlig assistans är i dagsläget ett gungfly som skapar osäkerhet för alla, inte minst brukarna. Staten bör ta över ansvaret för den personliga assistansen och därmed också kostnaderna.

5. Bygg ut bredband i hela landet

Staten bör upprätta en strategisk plan och finansiering för utbyggnaden så att hela landet kan arbeta med ny teknik och ställa om arbetet. En långsam utbyggnad ger merkostnader för kommuner och regioner när effektiva digitala tjänster inte kan införas.

6. Investera för att möjliggöra digitalisering

I takt med att behoven av välfärd och bristen på arbetskraft ökar, krävs stora satsningar för att kunna använda digitaliseringens. Det kan handla om nattkameror hos äldre, digitala nationella prov i skolan eller automatiserad handläggning i socialtjänst och sjukvård. SKL stöttar kommuner och regioner i deras arbete för att digitalisera, bland annat genom vårt dotterbolag SKL Kommentus som gör upphandlingar för verksamhetsnära tjänster och produkter. Inera, arbetar meddigitala tjänster för regioner och kommuner, exempelvis 1177 Vårdguiden och digital tjänst för ekonomiskt bistånd.

Regeringen behöver. parallellt med att röja hinder i lagstiftning, investera betydande resurser i innovation, infrastruktur och standarder.

Ekonomin i kommuner och regioner blir allt kärvare och fler än på mycket länge förutser underskott i år. Samtidigt har staten ett betydande överskott. De offentliga finanserna måste ses om en helhet, där stat, kommuner och regioner var och en tar ansvar för att hantera demografins utveckling och välfärdens kvalitet. Riksdag och regering kan börja med dessa sex åtgärder för att bidra till att kostnadsgapet minskar framöver.

Anders Knape, ordförande SKL
Carola Gunnarsson, 1:e vice ordförande
Lena Micko, 2:e vice ordförande

Artikeln publicerades i Aftonbladet 3 juli 2019.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot