Publicerad: 16 mars 2019

Debatt

Långsiktig och hållbar ersättningsmodell för assistansen

Vi vill värna assistansreformen och att kommuner och övriga seriösa aktörer kan bedriva verksamhet med kollektivavtal. Det skriver SKL och flera av arbetsmarknadsparterna i en debattartikel.

Personlig assistans har kommit att bli en av de mest uppskattade insatserna inom LSS. Tusentals människor får dagligen stöd av assistenter med att kunna utföra grundläggande behov. Framför allt är personliga assistenter avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhällslivet på samma villkor som alla andra. Samtidigt har assistansen blivit omdiskuterad och kritiserad på grund av de höga kostnaderna för samhället.

Den personliga assistansen har blivit mer än sju gånger dyrare än prognosen från 1994 och kostar idag närmare 34 miljarder kronor per år. Många av de brukare som får avslag av Försäkringskassan för assistansersättning söker sig istället till sin kommun. Kommunerna gör många gånger en annan bedömning än Försäkringskassan och bifaller assistans, men får då själva stå för kostnaden. Kommunerna kompenserar dessutom privata utförare för sjuklönekostnader när deras personliga assistenter är sjukskrivna.

Under avtalsrörelsen förhandlar fackförbundet Kommunal med Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona - Kommunala företagens arbetsgivarorganisation om vad kollektivavtalen för personliga assistenter ska innehålla.

Utgångsläget inför förhandlingarna blir svårare för varje år. Under flera års tid har regeringens uppräkning av assistansersättningen varit lägre än de avtalade löneökningarna. Assistansanordnarna ser att marginalerna krymper allt mer. På grund av den rådande ekonomiska situationen överväger en del anordnare att lämna avtalen. Det är en oroande situation, eftersom alla kommunala verksamheter och de allra flesta privata assistansanordnare idag tillämpar kollektivavtal, vilket är en trygghet för den enskilde medarbetaren.

Vi som arbetsmarknadens parter vill värna såväl assistansreformen som möjligheten för både kommuner och övriga seriösa aktörer att bedriva verksamhet med kollektivavtal. Det råder redan nu brist på personliga assistenter och det kan vara svårt att hitta lämpliga personer. Att arbeta så nära en annan person ställer stora krav på bland annat integritet och lyhördhet. Att arbeta som personlig assistent är ett ansvarsfullt och krävande arbete.

För att skapa en legitimitet och verka för att fler söker sig till yrket, krävs att regeringen ser allvaret i situationen. Vi vill tillsammans med regeringen diskutera hur vi kan se till att lagens intentioner upprätthålls och vi får en trygg bransch med långsiktighet för så väl anställda som utförare av personlig assistans.

Vi ser att det är nödvändigt att ta fram en långsiktig och hållbar ersättningsmodell där förutsättningarna är givna för anordnarna samtidigt som statens kostnader beaktas. Ersättningssystemet måste samspela med den svenska arbetsmarknadsmodellen och möjliggöra en löne- och villkorsutveckling som följer den övriga arbetsmarknaden. Som parter ser vi att branschens överlevnad kräver en uppräkning av assistansersättningen som årligen tar hänsyn till såväl löneökningar som övriga faktiska kostnadsökningar.

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna

Petter Skogar, förbundsdirektör Arbetsgivarföreningen KFO

Vesna Jovic, VD för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Per Nordenstam, VD för Sobona

Debattartikeln är publicerad på Aftonbladets debattsida 16 mars 2019

Läs vidare

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot