Publicerad: 3 oktober 2019

Debatt

Låt kommuner själva bestämma om de vill gå samman

SKL ser med stor oro på förslag i den pågående kommunutredningen. Ett som diskuteras är toppstyrda kommunsammanslagningar, något som varken efterfrågas eller löser kommunernas utmaningar.

Större betyder inte alltid bättre. Två små glesbygdskommuner som slås samman blir inte per automatik mer än en större glesbygdskommun. Exakt samma utmaningar finns kvar, men på en större yta. Ändå har kommunutredningens ordförande uttryckt att kommunsammanläggningar behövs för att stärka kommunernas kapacitet att möta samhällsförändringar. Det är dessutom ett förslag som går helt emot forskningens slutsatser, utredningens egna direktiv och vad kommunerna själva efterfrågar.

Forskning, som beställts av Finansdepartementet, pekar på att kommunsammanslagningar ofta visar antingen på nollresultat eller nedslående utfall, särskilt utifrån ett demokratiskt perspektiv. De löser inte heller kommunernas finansiella utmaningar. Tre aktuella forskningsöversikter visar samma tydliga resultat: det krävs försiktighet i förväntningarna på vad en sammanslagningsreform kan åstadkomma och kommunstorleken är inte den avgörande faktorn för att lokalt kunna lösa utmaningar eller skapa effektivitet.

Utgångspunkten för kommunutredningens sammanläggningsidé är att en kommuns kapacitet att klara av sitt uppdrag hänger ihop med att den måste vara stor. Och ja, kapaciteten är viktig, men handlar - utöver om att kunna leverera välfärd - om att kunna vara medborgarnas företrädare. Den politiska församlingen behöver ha en kapacitet att leda den kommunala verksamheten och fatta nödvändiga beslut, något som underlättas av en gemensam lokal identitet och geografi samt en tydlig centralort. SCB:s medborgarundersökning visar dessutom att invånare i småkommuner i högre grad upplever att de har möjlighet till inflytande och har ett betydligt större förtroende för det lokala politiska styret. Med detta sagt, SKL är inte emot att kommuner slår sig samman. Sådana initiativ ska dock vara sprungna helt och hållet ur lokala initiativ enligt det lokala självstyrets princip – och av helt andra skäl än de utredningen pekar på.

Andra aspekter som utredningen måste ha i åtanke är att många av de kommunala kärnuppgifterna, såsom äldreomsorg, förskola och skola, har en lokal logik och därmed inte kan utföras på annan plats. Dessa uppdrag kräver inte heller ett lika stort befolkningsunderlag som en region, där större regioner till exempel kan underlätta möjligheten till specialistvård.

SKL anser att staten bör införa en försöksverksamhet där utvalda kommuner befrias från viss statlig detaljreglering och får ett större lokalt självstyre över vissa områden. Det här är inte minst ett viktigt steg för att staten ska gå från ord till handling kring att minska detaljstyrningen och de många riktade statsbidragen. Staten måste också upphöra med den kortsiktiga planeringen så att kommunerna får rimliga och långsiktiga planeringsförutsättningar.

Kommuner har sedan 80-talet använt sig alltmer av samverkan, vilket innebär att en partiell sammanslagning som ger nytta redan har genomförts. Vi ser därför att kommunutredningen istället bör undersöka effekterna av dagens samverkan och se över om den kan breddas där juridiska hinder återstår. Det finns också en mängd andra lagar och regler som behöver moderniseras för att gå i takt med kommunernas behov av digital omställning och minskad administrativ börda.

Vi föreslår även att staten inför studieskuldsavskrivning i glesbygd, något som har visat sig ge positiva effekter för att attrahera arbetskraft i Nordnorge. Dessutom bör staten skyndsamt ta över hela kostnadsansvaret för personlig assistans så att kommuner får en rättvis chans att bättre utföra sitt uppdrag – och viktigast av allt att den enskilde brukaren får en trygghet.

När kommunutredningen lämnar sina förslag i februari nästa år, har Sveriges kommuner högt ställda förväntningar på en reformagenda som är ett gott stöd i kommunernas utveckling. I den agendan hör inte statligt tvingande kommunsammanslagningar hemma.

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL)

Artikeln är publicerad på SvD.se den 3 oktober 2019

Läs vidare

Sakkunnig

Anders Folkesson
Ekonom

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot