Publicerad: 30 augusti 2018

Debatt

Riktade statsbidrag sätter käppar i hjulet för förnyelse

Med en dryg vecka kvar till valet, utlovas fler och nya riktade och detaljreglerade statsbidrag till välfärden. De många riktade bidragen sätter käppar i hjulen för förnyelse.

Lena Micko och Anders Knape

Lena Micko och Anders Knape

Den svenska välfärden står inför stora utmaningar det kommande decenniet. Det blir betydligt fler barn, unga och äldre samtidigt som antalet i arbetsför ålder inte ökar i samma utsträckning.

I princip alla partier lovar nu inför valet fler och nya riktade och detaljreglerade statsbidrag. De statliga satsningar är många gånger vällovliga och resurserna behövs för ökad kvalitet och tillgänglighet, men det behöver vara upp till kommuner, landsting och regioner att styra resurser dit de bäst behövs.

Det är ett faktum att Sverige ser olika ut i olika regioner, kommuner och stadsdelar. En likvärdig vård i hela landet eller en likvärdig skola för alla barn och ungdomar betyder inte att vi ska göra lika överallt. Lika kräver inte lika. Lika kräver olika. I ett landsting kan behoven av resurser till infrastruktur vara det mest nödvändiga, medan det i ett annat landsting är absolut viktigast att använda statsbidrag till att korta köerna för cancerpatienter. Den kunskapen finns i varje landsting och region. När staten istället skickar pengar som måste användas för just ett ändamål med detaljerade villkor, så innebär det alldeles för ofta att pengar inte styrs efter behov.

Med generella, värdesäkrade statsbidrag kan kommuner och landsting utforma och prioritera sin verksamhet inom ramen för lagarna och den kommunala självstyrelsen och därmed få ut mesta möjliga för skattepengarna utifrån de lokala förutsättningarna. De skapar långsiktighet och utrymme för effektivisering, utveckling och förnyelse.

Den statliga styrningen med riktade statsbidrag finns inom alla områden och allra flest inom skolan, med så många som ett 70-tal bidrag enbart för olika skolsatsningar. Administrationen runt bidragen är ofta så omfattande att en medelstor kommun behöver ha flera personer anställda bara för att söka, följa upp och återredovisa bidragen.

Även Riksrevisionen och Skolverket har pekat på att systemet med riktade statsbidrag inte fungerar för skolan. Riksrevisionen har till och med föreslagit att alla enskilda riktade bidrag inom skolområdet på sikt bör avvecklas och istället samlas i en pott med inriktning på skolutveckling.

Statens tillit till det lokala förändrings- och förnyelsearbetet behöver öka. Det lokala ansvaret och decentraliserade makten är dessutom en av hörnstenarna i vår samhällsmodell. Fokus i statens styrning bör flyttas från hur pengar används, till vilka resultat som uppnås – för att garantera att invånarna får kvalitet i välfärden. Om resultaten inte är tillfredsställande så är det ytterst den berörda kommunen eller det berörda landstinget och regionen som ska ställas till ansvar.

Vi, som representerar Sveriges kommuner, landsting och regioner, vill se långsiktiga förutsättningar i form av fler generella statsbidrag. Antalet detaljstyrande statsbidrag behöver minska. Då kan välfärden utvecklas så att den ännu bättre möter medborgarnas behov.

Lena Micko, ordförande
Anders Knape, 2:e vice ordförande

Artikeln publicerades på altinget.se den 30 augusti 2018

Läs vidare

Pressjour

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?
SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.







Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot