Publicerad: 18 juli 2019

Debatt

Utan rätt kompetens stannar Sverige

Bristen på högskoleutbildade är stor både i både näringslivet och offentlig sektor. När regeringen nu förbereder en reform av högskolans styrning och resurstilldelning är det därför helt avgörande att den utgår från en analys av arbetsmarknadens behov och den demografiska utvecklingen.

Antalet nyexaminerade akademiker väntas inte möta behoven på arbetsmarknaden under överskådlig tid. En styrning av högskolan behöver därför dels utbilda mot dagens och framtidens bristyrken, dels ge studenterna den kunskap och kompetens som behövs i arbetslivet. Idag börjar många nyexaminerade sitt arbetsliv med att genomgå kompletterande utbildning för att kunna utöva sitt yrke.

Det finns också tydliga brister i hur dimensioneringen av högre utbildning förhåller sig till arbetsmarknadens behov av kompetens. Stora grupper av utbildad arbetskraft kommer snart att gå i pension samtidigt som de yngre årskullarna är små och kommer att vara så inom överblickbar framtid. Det medför stora förväntningar på utbildningsväsendet som behöver förse arbetsmarknaden med rätt kompetens, och det gäller utbildning på alla nivåer, både med teoretisk och praktisk inriktning.

Som arbetsgivarorganisationer har vi långa listor på bristyrken som kräver en högskoleutbildning. Men trots att staten ställer allt högre och mer detaljerade krav på vilken utbildning olika personalgrupper behöver har arbetslivets företrädare små möjligheter att påverka innehållet i eller utbudet av högre utbildning. I stället är det lärosätena själva som styr utbudet utifrån studenternas efterfrågan och egna forskningsprofiler.

Det är ett samhällsekonomiskt slöseri med negativa konsekvenser för såväl individer som för näringslivet och välfärden. Vår gemensamma ståndpunkt är att universitet och högskolor måste bli bättre på att möta arbetslivets kompetensbehov. Detta bör ske genom att låta samhällsaktörer ta en större plats i lärosätenas styrelser samt att utöka utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället.

Hittills har regeringen gång på gång tvingats att lappa och laga med särskilda satsningar för att täcka behoven av samhällsviktiga utbildningar. Tillvägagångssättet är inte hållbart. Lärosäten behöver förutsättningar att planera mer långsiktigt utifrån de strukturrelaterade kompetensbehov som finns, samtidigt som individen behöver tydligare incitament att utbilda sig efter vad arbetsmarknaden efterfrågar.

Nyligen gick remisstiden ut för styr- och resursutredningen (Strut) som utreder en reform av styrningen och resurstilldelningen till den högre utbildningen. Vi som företrädare för Sveriges två största arbetsgivarorganisationer inom både den offentliga sektorn och det privata näringslivet, och som tillsammans representerar verksamheter som omfattar drygt tre miljoner medarbetare, är oroade över att utredningen i stort utelämnar kompetensförsörjningsperspektivet. Det behöver kompletteras med innan regeringen överväger en reform.

Kompetensförsörjningen är en prioriterad fråga för inte bara Svenskt Näringsliv och SKL, utan för Sverige som välfärdsnation. Utan rätt kompetens stannar Sverige. Det är därför vår förhoppning att regeringen går vidare med konkreta förslag som kan styra utbildningarnas innehåll mot ökad arbetslivsrelevans och ge samhällets utbildningsavnämare större inflytande över både innehåll och utbud i den högre utbildningen.

Vesna Jovic, VD Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Läs vidare

Sakkunnig

Katrien Vanhaverbeke
Sektionschef sektionen lokal och regional utveckling

Pressjour

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot