Publicerad: 24 september 2019

Krönika

Bekymmersam budget

När regeringens budget presenterades i förra veckan var det i vanlig ordning anslagsposter som granskades noga.

Välfärden är ett gemensamt ansvar för staten, regionerna och kommunerna. Därför var det med rätt höga förhoppningar på ökade generella statsbidrag till välfärden i allmänhet och hälso- och sjukvården i synnerhet som vi inom SKL läste regeringens budgetförslag för 2020. Men budgetpropositionen för 2020 innehåller inga förändringar av de generella tillskotten till vården. Regeringen väljer istället att satsa på fortsatt riktade statsbidrag till regionerna. Medel som dock förhoppningsvis kan användas fritt inom primärvården.

Den svenska hälso- och sjukvården håller hög kvalitet och visar goda resultat. Vårdens medarbetare gör varje dag helt livsavgörande insatser och patienterna är överlag nöjda med den vård de får.

Ett gemensamt ansvar

Samtidigt står vården mitt i en snabb förändring, driven både av ökande vårdbehov och av att den demografiska verkligheten gör att kostnaderna ökar, medan intäkterna inte ökar i samma takt. Regionerna lägger stora resurser på att bedriva en god hälso- och sjukvård och det är förstås så det ska vara.

Att bedriva och utveckla välfärden är dock ett gemensamt ansvar för staten, regionerna och kommunerna. När vi nu går in i en avmattad konjunktur samtidigt som behoven ökar och förväntningarna är höga, kommer det krävas investeringar från den statliga nivån. Investeringar som kan användas utifrån lokala och regionala behov. Det är därför det är så viktigt med ökning av just de generella statsbidragen. Det är allmänt känt vid det här laget att de riktade, detaljstyrande statsbidragen inte har en så god effekt som staten ibland hoppas på.

Även många kommuner har det mycket besvärligt och alla arbetar med effektiviseringar. Redan 2019 räknar 110 kommuner med underskott, och inför 2020 är läget ännu tuffare. Ytterligare ett dilemma är att det statsbidrag som ökar mest är likvärdighetsbidraget, där utformningen gör att kommunerna inte har möjlighet att effektivisera inom skolan.

Så även om kommunerna får 3,5 miljarder så motsvarar det inte kostnadsökningarna de har för en ökad befolkning och pris- och löneökningar.

Ökande riktade bidrag

Regeringen lyfter fram att kommuner och regioner får en generell, årlig ökning av statsbidragen med 5 miljarder kronor de kommande åren. 1,5 miljard kronor av de 5 är medel som kommuner och regioner kan använda inom primärvården. Det är välbehövliga resurser för primärvården, samtidigt minskas medel till regionerna bland annat med en miljard, den så kallade patientmiljarden. Tillsammans med en del ytterligare riktade satsningar på bland annat barn- och ungdomspsykiatrin och kömiljarden, gör det att de riktade statsbidragen till hälso- och sjukvården totalt ökar men inte lika mycket som många förväntat.

Besvärligt läge
Många regioner har en besvärlig tid nu. Elva av de 21 regionerna gör en prognos för det första tertialet 2019 ett underskott och endast en region har överskott inom hälso- och sjukvården, och fyra av regionerna har redan aviserat att de kan komma att behövaa höja skatten. Samtidigt som vi i Sverige kan vara trygga med den vård vi får, så är det ju helt klart så att vi inte kan bedriva samma goda vård med mindre resurser. Det relativt lilla tillskottet till regionerna i regeringens budget är därför bekymmersamt. De regioner som under hösten inte klarar kriterierna i kösatsningen, som tillkom i januariöverenskommelsen, riskerar att helt bli utan statsbidrag. Att det kommer krävas effektiviseringar och besparingar är därför inget att sticka under stol med.

Medan många regioner brottas med ekonomin, har ju staten ett utrymme för reformer. Mina förhoppningar var därför att regeringens budget skulle innehålla större satsningar och ge regionerna och vår hälso- och sjukvård ett stöd inför några besvärliga år. Tyvärr blev det inte så.

Vesna Jovic

Tidigare krönikor

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot