Publicerad: 28 november 2017

Flexibla insatser för bättre integration

En grundbult för integration och etablering i samhället är ett arbete. Vi kan inte ha ett samhälle där nyanlända inte tillåts vara delaktiga. För deras och för samhällets skull.

För tre månader sedan skrev jag i min krönika om SKL:s agenda för integration och en kommande uppföljning. Nu har vi gått igenom punkt för punkt. Statusuppdateringen visar på att över hälften av våra förslag om hur vi förbättrar asylmottagandet och etableringen av nyanlända är under utredning. Vissa är nära beslut, andra är delar av längre utredningar.

Tre av punkterna är gröna – det vill säga beslutade och genomförda. Det är en bit på väg, men beslut brådskar på många punkter. Inte minst runt etablering på arbetsmarknaden. Det är på arbetsplatser man träffar nya människor och lär sig hur samhället är uppbyggt. Dessutom är sysslolöshet en energitjuv och en grogrund för psykisk ohälsa.

Jag läste nyligen en artikel i Svenska Dagbladet om en kvinna från Syrien som väntade på att få medborgarskap i Sverige – för att kunna flytta härifrån. Hon var revisor i sitt forna hemland och studerade nu i Sverige. Men enligt henne tog allt för lång tid. I Nederländerna hade hon hört att det skulle vara lättare.

Det är såklart bara en berättelse bland tusentals andra. Anledningen till att jag lyfter just detta exempel är för att det visar på hur fel det kan bli när människor lever i Sverige i flera år utan att känna sig delaktiga i samhället. Vi har en hel sektor med stora kompetensförsörjningsbehov och har inte råd att förlora motiverade personer till andra länder för att de upplever att saker tar för långt tid och för att trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga.

För att ge de nyanlända en ärlig chans att komma in i samhället behöver etableringstiden och insatserna kunna anpassas individuellt. Därför behövs flexibla regelverk och resurser så att kommunerna kan ta ett större ansvar och se till de lokala behoven och förutsättningarna. Vi menar också att tiden med etableringsersättning måste kunna förlängas för att öka chansen till en varaktig etablering. Här talar siffrorna sitt tydliga språk. Av de som lämnade etableringsuppdraget förra året var sammantaget 33 procent av deltagarna i arbete eller studier efter två år. Såklart är skillnader mellan kommunerna stora.

Många agendapunkter är under utredning och i går kom ett mycket välkommet besked om att regeringen vill reformera reglerna för eget boende (ebo) för asylsökande. Ett viktigt steg för att motverka segregation och skapa ett jämnare mottagande i kommunerna.

Nästa år anvisas 15 200 nyanlända ut i kommunerna. Vi har ett gemensamt ansvar att rusta dessa människor så att de kan etablera sig i samhället och inte fastna i bidragsberoende. För att kommunerna ska lyckas behöver fler punkter i agendan bli gröna. Ju förr desto bättre.

Vesna Jovic

Tidigare krönikor

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot