Publicerad: 29 augusti 2017

Fortsatt högt tryck i integrationsarbetet

Trots att antalet flyktingar som kommer till Sverige inte är lika stort som de senaste åren går arbetet med integration och insatser på högvarv. Det är också tid att göra förändringar för att förbereda oss för ett bättre mottagande i framtiden.

Vesna Jovic

Häromdagen publicerade SKL:s en webbsändning: ”Agenda för integration” , och den ger verkligen en bra bild av det senaste inom asylmottagande och nyanländas etablering. Jag kan rekommendera filmen om hur Sunne kommun blivit en av de bästa i landet på att få nyanlända i jobb. Det är ett levande bevis på vikten av målmedvetna politiker, skickliga tjänstepersoner och ett engagerat näringsliv. Tillsammans tar de vara på nyanlända som en arbetskraftsresurs, och lokala företag erbjuder praktikplatser.

Statliga regelverk behöver stödja lokalt inflytande

Men det finns förstås också utmaningar i arbetet med etablering. I början av sommaren kunde SKL på DN debatt visa att 33 procent av deltagarna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag var i arbete eller studier efter två år. Dubbelt så många män som kvinnor hade fått ett arbete. Skillnaderna mellan kommunerna är mycket stora – från 0 till 73 procent av de nyanlända kommer i arbete eller studier beroende på boendeort.

Ett avgörande skäl bakom de stora skillnaderna är fyrkantiga statliga regelverk som inte stödjer lokala möjligheter att matcha nyanlända mot lokala arbetsgivare. Men i en del kommuner har man trots dessa bristande förutsättningar lyckats bra. Sunne är som sagt ett gott exempel och flera Norrlandskommuner har också goda resultat. Blekinge är det enda län där kvinnor och män lyckas lika bra. Förutom att jobba för smidigare regelverk kan vi ständigt lära av varandra.

Glappet fortfarande olöst

En fråga som många medlemmar funderar över är om färre deltagare kommer att omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser i det nya etableringsprogrammet som träder i kraft vid årsskiftet. I vår senaste webbsändning om agenda för integration svarar Arbetsförmedlingen nej på den frågan. SKL kan dock konstatera att det så kallade glappet – hur nyanlända ska försörja sig mellan sista utbetalningen från Migrationsverket och den första från Försäkringskassan – ännu inte har lösts. Idag är många nyanlända beroende av försörjningsstöd i glappet, som dessutom verkar bli allt längre.

Mottagandeutredningen

I samma webbsändning lyfter Martin Olauzon, särskild utredare i Mottagandeutredningen, fram sambandet mellan närheten mellan olika aktörer i lokalsamhället och en snabbare etablering. Han flaggar för att kommunerna kan få ett större ansvar för det framtida mottagandet, men ska också titta på ett fortsatt övervägande statligt ansvar. SKL ser fördelar med ett ökat lokalt inflytande, men frågan är komplex och vi följer noga utredningen för att främja våra medlemmars perspektiv.

Vår Agenda för integration är grunden för SKL:s breda arbete med mottagande, etablering och integration. Håll koll på skl.se, där vi inom kort kommer att bocka av vad som hittills har kunnat åstadkommas, bland annat hur vi har påverkat staten att förbättra och förenkla. Därifrån fortsätter vi arbeta.

Vesna Jovic

Tidigare krönikor

Hjälpte informationen på sidan dig?


User information

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot