Publicerad: 5 februari 2019

Krönika

Lyssna på kommunerna

Det är mycket på gång nu på arbetsmarknadsområdet, med utredningar och förändring av Arbetsförmedlingen. Det behövs en långsiktig plan och regeringen behöver lyssna på kommunernas erfarenheter.

Vesna Jovic

Under många år har vi sett att kommunerna har tagit ett allt större ansvar för insatser för arbetssökande och nyanlända i etableringen. Trots att ansvaret är statligt har Arbetsförmedlingen lagt ned kontor och många kommuner upplever att det saknas personal på plats.

Enligt Arbetsförmedlingen kommer man nu att satsa mer på digitalt stöd. Detta trots att det är tydligt att en stor grupp av de arbetssökande istället behöver fördjupat stöd och vägledning. När det inte finns personal från Arbetsförmedlingen på plats får kommunens personal täcka upp för uppgifter som egentligen inte ligger på deras bord. Det är också tydligt att det går ut över de insatser som ges. De arbetssökande är ingen homogen grupp och det säger sig ju självt att mer individuellt anpassade insatser också kräver resurser.

Nu ligger ett stort varsel på Arbetsförmedlingen, en tredjedel av alla anställda, och det skapar oro ute i kommunerna, och väcker frågan: vem ska göra jobbet? Det kanske inte nödvändigtvis behöver finnas ett arbetsförmedlingskontor i varje kommun, idag saknas det i var fjärde. Vi tror absolut att man utveckla och arbeta mer effektivt, till exempel med samlokalisering. Det grundläggande är att det behöver finnas tillgång till service överallt, oavsett om förmedlingen av arbete bedrivs i privat eller offentlig regi. Det är en jämlikhetsfråga.

Kommunerna tar redan idag ett stort ansvar för arbetsmarknadsinsatser och de kan och vill göra mer. Det är de som känner till de lokala förutsättningarna och som har omfattande kontakter med näringslivet. De har också möjligheten att se och samordna insatser. Det finns många exempel på att etableringen av nyanlända går snabbare där kommunerna tagit ett extra ansvar. Åre, som anställt etableringskoordinatorer för att stötta nyanlända och matcha arbetssökande med det lokala näringslivet, är ett exempel. Ett annat är Luleå, där kommunen och arbetsförmedlingen driver Workplace Luleå, som matchar arbetsgivarnas behov med utrikesfödda som ska etablera sig på arbetsmarknaden.

Men för att kommunerna ska kunna ta ett större ansvar behövs finansiering och ett formellt uppdrag från staten. Vi menar att det finns ett stort behov av konsekvensanalys och en dialog med kommunerna när den nya arbetsmarknadspolitiken ska utformas enligt Januariöverenskommelsen. Det som behövs är en långsiktig och genomtänkt plan för att förändringarna inte ska gå ut över de arbetssökande. Vi ser fram emot att utveckla detta i en konstruktiv dialog med regeringen. Det går inte att komma runt kommunernas centrala roll.

Vesna Jovic

Tidigare krönikor

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot