Publicerad: 18 juni 2019

Krönika

Nya perspektiv med vårdstatistik

I förra veckan publicerades SKL:s Hälso- och sjukvårdsrapport 2019. Den är en sammanställning över den övergripande hälso- och sjukvårdsstatistik som publicerats under året. Hela rapporten är spännande läsning och bland annat ger den en mycket bra bild av hur det går med omställningen till Nära vård.

Vesna Jovic

Att följa vad den komplexa utveckling omställningen innebär är svårt. Det finns ingen systematisk, nationell uppföljning av primärvården inklusive den kommunala hälso- och sjukvården ännu. Det gör att vi får titta på olika mätningar i den specialiserade, slutna vården.

Ett mått handlar om hur länge utskrivningsklara patienter måste stanna på sjukhus. Här ser vi stora förbättringar.

Under 2018 minskade vårddagarna för utskrivningsklara patienter på sjukhus med 92 000 dagar. Det innebär att 252 vårdplatser har frigjorts på sjukhus - platser som kan användas för patienter som behöver sjukhusets specifika kompetens och resurser.

Ett annat mått handlar om hur ofta människor äldre än 80 år kommer till akuten. Vi lever ju allt längre och antalet personer som har en eller flera långvariga eller kroniska sjukdomar i samhället ökar. Högt blodtryck, diabetes, KOL, förmaksflimmer och hjärtsvikt är några exempel. Lyckas man inte hålla detta i schack så att tillstånden förvärras, är oftast en snabb färd till närmaste akut enda utvägen för den enskilde. Om primärvården och omsorgen lyckas möta och samordna dessa personers behov så behövs inte dramatiska färder till akutsjukhusvård. Bra både för individen och för sjukvården.

I genomsnitt gjordes cirka 650 besök per 1000 invånare över 80 år på en akutmottagning på sjukhus. Men skillnaderna över landet är stora, med en spridning mellan regionerna från knappt 500 till 900 besök per 1000 invånare.

När statistik från alla delar av hälso- och sjukvården presenteras och analyseras gemensamt kan det ge nya perspektiv. Ett sådant tycker jag är fakta om inhyrd personal. En vanlig förekommande bild är att en stor andel personal i vården är inhyrd. Faktum är att 3,6 procent av personalkostnaderna går till inhyrd personal. Mer än 96 procent av vårdens medarbetare är fast anställda. Det tycker jag är en viktig siffra att känna till.

Jag hoppas att många ledare, i såväl kommuner som regioner, tar tillfället i akt att läsa rapporten och diskutera med kollegor och medarbetare: Hur kan vi tillsammans utveckla vården och omsorgen? Det är syftet med hälso- och sjukvårdsrapporten.

Rapporten går att hitta både i SKL:s webbutik här och på Vården i siffror

Vesna Jovic

Tidigare krönikor

Kontakt

Välkommen att skicka din fråga till SKL!

Gäller din fråga arbetsrätt eller kollektivavtal/förhandling?

SKL:s rådgivning riktar sig till personalchefer och förhandlingschefer i kommuner och regioner. Om din fråga är på uppdrag av dessa behöver du ange det.








Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du hjälper oss!

Sidfot